Jag hör till gänget, jag är viktig och jag påverkar

Delaktighet

Den som är delaktig får grepp om sitt eget och samhällets liv

LÄSTID: 4min

Delaktighet är att ett barn blir hört i sina egna angelägenheter, men även att barn som grupp kan yttra sig, agera och påverka. Delaktighet är också insikten att var och en är en viktig och betydelsefull medlem av sitt kollektiv.    

Delaktigheten gäller såväl individen som grupperna

I delaktigheten ska man särskilja mellan ett enskilt barns rätt att bli hört i angelägenheter det berörs av samt barngruppernas rätt att bli hörda. Med barngrupper kan man avse många slags grupper, såsom en skolklass, barn med funktionsnedsättning eller barn som bor i samma bostadsområde. I Finland har det av tradition byggts upp en förvaltningskultur som stöder delaktighet genom representation av olika grupper, såsom barnparlamentens, elevkårernas eller ungdomsfullmäktiges verksamhet. Att utveckla kompetensen i anslutning till hörandet av EN individ är de facto ett viktigt utvecklingsobjekt i många kommuner. 

Delaktighet refereras här till politisk verksamhet, dvs. barnets möjligheter att delta i beslutsfattandet, att påverka och åstadkomma förändringar. Samhällelig delaktighet handlar igen om att till exempel utveckla servicen. Delaktigheten har också en social dimension, med andra ord tillhörighet, medlemskap och gemenskap.    

Dimensionerna i barnens och de ungas delaktighet:

SOCIAL DELAKTIGHET  

Delaktighet är samliv och att höra till kollektiv: 
en känsla av att höra till gänget 
interaktion 
agentskap 
att påverka saker och ting 
att fatta beslut 
att bära ansvaret för sin egen verksamhet 
att ta hänsyn till andra 
att vara medveten om sin egen betydelse 

Man kan få erfarenheter av samliv i vardagliga miljöer: 
hemma 
i dagvården
skolan
klubbar
öppna mötesplatser
hobbyer osv.  

SAMHÄLLELIG DELAKTIGHET 

Delaktighet förverkligas också i tjänsterna: 
Kännedom om tjänsterna och deras existens. 
Delaktighet som utnyttjare av tjänster (kund) dvs. delaktighet i eget ärende. 
Delaktighet i planeringen, utvecklingen och utvärderingen av tjänster och yrkespraxis (t.ex. verksamhet som erfarenhetsexpert, forskningssamverkan, kooperativ utveckling). 
Barnens och de ungas egen verksamhet som stöd för välfärden (bl.a. olika slags kamratstödsgrupper). 

POLITISK DELAKTIGHET 

Till delaktigheten hör också representativa strukturer för hörande: barnparlament, ungdomsfullmäktige, landskapsungdomsfullmäktige. 

Utnyttjande av barnens välfärdskunskaper: bl.a. i välfärdsplanerna för barn och unga. 

Barnens delaktighet i samband med beslutsfattandet: bl.a. i processen för barnkonsekvensanalys. 

Vad allt påverkas av delaktighet?

Delaktigheten är en lagstadgad förpliktelse, som man måste dra försorg om. Dessutom medför genomförandet av delaktigheten synlig nytta för alla. 

Ett barn växer upp och utvecklas till en kompetent, omtänksam och ansvarskännande medlem i samhället. Delaktighet uppstår inte av sig själv, utan kollektivet måste fostra till den. För att den nya generationen ska kunna ta över världen, behövs det förståelse och lärdom om beslutsfattande, påverkan, diskussion, avgörande av tvister och att arbeta tillsammans.  

Samhället utvecklas: Det är till fördel för samhället att ha så många medlemmar som möjligt som bär ansvar, är funktionsdugliga och kunniga. Ett samhälle, där ingen upplever sig vara utanför, är också tryggare än ett sådant, där några kanaliserar det att de blivit marginaliserade och känner sig dåliga i antisocial verksamhet. 

Barnet mår bra: Barnet upplever sig höra till gänget, och ensamhet, brist på vänskapsförhållanden eller upplevelse av marginalisering kommer inte åt att skada barnets välfärd, uppväxt och utveckling. 

Tjänsterna blir bättre: Användarnas perspektiv ger information av avgörande vikt åt dem som utvecklar tjänsterna. Tack vare delaktigheten svarar tjänsterna bättre mot barnens och de ungas behov. Barnen ska kunna ta upp de saker som de själva upplever vara viktiga även för den skull att de vuxna inte kan komma på dem å deras vägnar, även om de skulle vilja.   

Olika gemenskaper förstärks: Gemenskapen utvecklas så att de förmår lösa problem, stödja medlemmarna och bygga upp sin framtid.  

Demokratin förstärks: En förutsättning för demokrati är en motiverad, kunnig och deltagande befolkning. Demokrati uppstår eller upprätthålls inte av sig själv, utan kräver att man fostrar till den, generation för generation. Ett barn eller en ung person får inte rösta än, desto större skäl för de vuxna att stärka barnets delaktighetsfärdigheter och tillit till sina möjligheter att påverka. På så sätt växer hen upp till en expert på demokrati och en aktör som såsom vuxen kan och vill utnyttja alla sina befogenheter och rättigheter till fullo och även bära det ansvar som anknyter sig till dem. 

Rättigheterna stärks: Delaktigheten ansluter sig till barnets andra rättigheter. Den stärker barnets utveckling, ökar likabehandlingen och är en oskiljaktig del av det primära övervägandet av barnets bästa.    

Samhället tillhör alla. Vi är alla lika viktiga. I en demokrati bygger vi ett gott samhälle åt oss själva och de kommande generationerna. 

FRÅGA:
  1. Hur hänger främjandet av delaktighet samman med förebyggandet av marginalisering? 

 

< FÖREGÅENDE AVSNITT
FÖLJANDE AVSNITT >
Lähteet ja lisätietoa
Hyödyllisiä linkkejä aiheesta