Välj lämpliga metoder och sätt att höra

Mindre barn övergår ledigt från ett framställningssätt till ett annat, vilket är viktigt att beakta vid valet av metod och planeringen av registreringen samt under själva hörandet.

Enkäter eller strukturerade intervjuer är sällan sätt som fungerar med små barn. Å andra sidan har man exempelvis i barnbarometern fått verksam information om mindre barns välfärd och vardag med telefonintervjumetoden.

I många kommuner har proffs i småbarnspedagogik genomfört intervjuer av barn i daghemsåldern och fått positiva erfarenheter av dem. Detta har ofta underlättats av en förtroendefull relation till barnet i fråga. För det mesta talar små barn gärna om sina åsikter, när hörandet förenas med lekfullhet och den vuxna visar intresse för barnens mångahanda framställningar och initiativ.

Det lönar sig att ta med de unga i planeringen av sättet att genomföra. De unga kan vara med och kläcka idéer till enkätfrågor och teman för intervjun, De kan också delta aktivt i dokumenteringen av informationen.

De unga hoppas ofta att man vid sidan av att tala kan göra något och uttrycka sig själv på olika sätt. Ju svårare ämne, desto viktigare är det att få möjlighet att närma sig ämnet med sin egen stil. De unga tillbringar naturligt tid även på sociala medier. Det är bra att observera att det lönar sig att utföra hörande av åsikter och utbyte av tankar även där.

Av de unga får man information om hurdana digitala kanaler de använder och hur man skulle kunna närma sig dem på sociala medier. Mången ung kan önska en möjlighet att tala om sina åsikter anonymt.

När man hör barn i en svår livssituation är det speciellt viktigt att erbjuda barnen och de unga möjlighet att besluta vad de berättar och på vilket sätt samt skapa en trygg hörandesituation. En intervju i en liten grupp eller på tu man hand kan ofta vara tryggare än en diskussion som förs i en stor grupp. I kamratgrupper delar ändå många barn eller unga gärna sina åsikter med andra som har upplevt liknande saker, När man arbetar tryggt är det möjligt att externalisera sina egna upplevelser till fiktiva gestalter eller beskriva sina tankar visuellt.

När man frågar om svåra och känsliga ämnen kan det vara bra att träffa ett barn eller en barngrupp flera gånger. Det lönar sig också alltid att begrunda vilken vuxen som ska genomföra hörandet. En förtroendefull relation är speciellt viktig när man talar om ämnen av känslig natur. Det kan gå tid att bygga upp den. Å andra sidan vågar man ibland tala om för en utomstående människa sådana saker som man inte talar om för andra.

Funktionsnedsättningar och kroppsskador hos barn bör beaktas när man hör deras åsikter. En kroppsskada eller funktionsnedsättning hindrar inte alls att man hör barnen, men man ska skapa lämpliga sätt och omständigheter att höra. Det är synnerligen viktigt att dessa barn blir uppmärksammade, eftersom det har bevisats vara en större utmaning än för andra att förverkliga deras delaktighet och likvärdighet.

Största delen av barnen drar nytta av att man använder bilder som stöd för frågor och svar. Du hittar bra bilder med hjälp av Papunet-bildverktyget.

Det kan vara viktigt för många barn och unga att minska stimuli och att ha en bekant vuxen som stöd. På THL:s webbplats hittar du en verktygslåda för att reda ut ett funktionshindrat barns åsikter.

Fördelar

• Ett snabbt och enkelt sätt att samla information
• Ett omfattande sampel möjligt
• Informationen sammanställs lätt: i synnerhet elektroniska enkäter och flervalsuppgifter
• Anonymitet i personliga frågor

Omständigheter att beakta

• Ingen möjlighet att precisera och fördjupa förståelsen av saker och ting
• Via en enkät får man sällan svar på varför-frågor
• Likvärdighet: en enkät kräver för det mesta läskunnighet eller stöd av en vuxen. Alla barn är inte i stånd att besvara en enkät på egen hand
• I en enkät är det av väsentlig vikt att fundera ut goda och förståeliga frågor
• Enkätens eventuella elektroniska plattform ska vara tillgänglig, lätt att använda och datasäker
• Öppna frågor ger ofta god omväxling till flervalsuppgifter, men det kan vara arbetsamt att gå igenom dem

Praktiska tips

• Testa frågorna i förväg med några barn eller unga
• Det stödjer deltagandet att läsa frågorna högt och gå igenom dem tillsammans
• Kan man förena spelaktighet med enkäten t.ex. för unga?
• Använd bilder som stödjer texten och exempelvis smileys som svarsalternativ (t.ex. från Papunet-bildverktyget)
• Beakta åldersnivån i enkätens längd och ordval

Fördelar

• En gruppdiskussion erbjuder en möjlighet att fördjupa förståelsen av upplevelser och behov.
• Barn och unga får en möjlighet att höra varandras upplevelser och få nya synvinklar.
• I diskussionerna väcker barn och unga initiativ och det kan komma upp ämnen, som en vuxen inte har kommit att tänka på.
• I gruppen uppstår det i bästa fall ny information och snilleblixtar hos såväl barn som vuxna.

Omständigheter att beakta

• Gruppen ska vara trygg för barnen. Tryggheten uppstår av externa faktorer, men är också en inre känsla. Gruppdynamiken inverkar på diskussionen.
• Inspelningssättet måste planeras i förväg: t.ex. registrerar gruppen tillsammans/spelar man in/videofilmar man diskussionen.
• Beakta de tillstånd som behövs och att genomgången är arbetsam.
• Facilitatorn ska sporra till att ta upp olika slags synvinklar. Man bör ägna uppmärksamhet åt att hörandet att jämlikt.
• Man kan spänna sig för att diskutera i grupp. Det är bra att begrunda ämnets känslighet ur etisk synvinkel.

Praktiska tips

• Gemensamma spelregler skapar trygghet. 
• Existerande förtroende gruppmedlemmarna emellan stödjer deltagandet. 
• En lätt styrning av situationen hjälper till att alla får yttra sig och blir hörda. 
• En diskussion behöver inte vara bara tal! Det är bra att observera även icke-verbal framställning och erbjuda möjlighet att skriva, rita osv. 
• Med små barn lönar det sig att som stöd använda bilder, teckningar eller till och med en kasperdocka. I diskussionen kan man också ha omröstningar med smileykort. 

Fördelar

• Intervjun kan till sin natur vara strukturerad eller ganska öppen.
• En intervju med ett barn är framför allt en diskussion, som ger som resultat att det uppstår information som frambringas av barnet och den vuxna tillsammans.
• För att stödja diskussionerna kan man göra en uppgiftsblankett, som möjliggör olika sätt att berätta.
• Man kan föra diskussioner även i vardagliga situationer och exempelvis vid sidan av verksamheten.

Omständigheter att beakta

• En strikt strukturerad intervju med ett barn är sällan lyckad. Barnet kan uppleva den som ett förhör.
• En intervjusituation kan framhäva barnets vilja att svara ”rätt” ur den vuxnas synvinkel. Dagliga diskussioner är lika värdefulla.
• Barnen tycker att det är överskattat att tala. Multisensorisk information är viktig även i en intervju- och diskussionssituation.

Praktiska tips

• Lyssna också på de diskussionsinledningar som barnet erbjuder.
• Använd öppna och enkla frågor.
• Gå framåt en fråga i sänder.
• Säkra att barnet förstår en fråga på samma sätt som du.
• Lyssna i lugn och ro, skynda inte på.
• Ställ preciserade frågor och sammanfatta om du förstod rätt, helst genom att använda barnets egna ord.
• Säkra att man talade om saker som barnet tycker är viktiga och blev någon viktig sak obehandlad. 

Fördelar

• Det kreativa tänkandet kör i gång, när man behandlar tankar och upplevelser med visuella metoder.
• Färdiga frågor binder inte svaren. Ett barn eller en ung person kan själv välja ämnena och den synvinkel, ur vilken hen beskriver dem. Den vuxna får kika in i barnets upplevelsevärld.
• Lämpar sig också för de barn och unga som inte kommunicerar med tal eller inte gärna talar.
• Lämpar sig för att ta upp känsliga upplevelser hos barn, som tycker om t.ex. att teckna eller fotografera. 

Omständigheter att beakta

• Det uppstår mycket information via teckningar, foton och bildcollage, men informationen är i sådan form att den ofta även kräver specificerande diskussioner.
• Som vuxna kan vi inte tolka bilderna utan att vi hör barnens och de ungas egna tankar.

Praktiska tips

• Det uppstår information redan medan man tecknar, fotograferar – slutresultatet är inte det enda som det lönar sig att titt på.
• Fråga alltid barnet vad hen vill berätta om bilden, och anteckna svaret med barnets ord. Man kan också berätta utan ord t.ex. med hjälp av tecken eller genom att använda bilder som stöd.

Fördelar

• Barnen berättar med sin verksamhet om vad som är viktigt för dem. Man kan utföra observation på olika slags platser, där barnen tillbringar sin tid eller bege sig med barnen till exempel på en stadspromenad eller ett parkbesök.
• Man kan också utföra observation i sociala medier. Hurdana saker delar barnen och de unga med sig i anslutning till staden? Vilka är de ställen som barnen och de unga föredrar och som är föremål för diskussion?

Omständigheter att beakta

• Utgående från observationen är det alltid också bra att föra diskussioner och fördjupa förståelsen till exempel genom att man tecknar, diskuterar eller fotograferar. “Jag märkte att...”

Praktiska tips

• För att stödja observationen är det bra att göra t.ex. en blankett, där man på förhand skriver upp vilka saker som det är viktigt att observera. Blanketten stödjer i dokumentationen.

Fördelar

• Uppgifter i vilka man utnyttjar barnens spontana lek eller försöker sig på ledd lek med stöd av leksaker som är tilltalande för barnen eller fantasin.
• Entusiasmerar även små barn att delta och gör deltagandet roligt.

Omständigheter att beakta

• I lekfulla uppgifter berättar barnen multisensoriskt vad som är viktigt för dem. 
• Det är dock utmanande att dokumentera leken och därför lönar det sig att planera den i förväg! Ofta är det bra att det finns flera vuxna på plats. Den ena kan föra diskussioner med barnen och den andra följe med lite på avstånd.
• I leken kan det vara utmanande att hålla ämnet avgränsat, för i en lek är allting möjligt. Å andra sidan får man inte avgränsa leken, men man kan lätt styra uppgifterna.

Praktiska tips

• En vuxen kan delta aktivt i leken eller följa den från sidanom. 
• I en fri lek är det viktigt att ge barnen spelrum att förverkliga sig själva fritt. I en ledd lek kan en vuxen göra fler förslag och se hur barnen förhåller sig till dem.
• I lekarna berättar och behandlar barnen ofta öppet saker som är viktiga för dem själva.

• Att berätta historier är ett sätt att beskriva upplevelser och beskriva sakers betydelse.
• För unga kan expressivt skrivande vara ett bra sätt att ge uttryck för tankar.
• För de mindre fungerar en egen saga, där en vuxen skriver upp den historia som barnet berättar.
• Genom att skriva är det ibland lättare att berätta också om svåra saker än genom att tala.
• Att skriva möjliggör frihet för barnet att välja, ur vilken synvinkel hen ska närma sig ämnet.

Omständigheter att beakta

• Det finns barn för vilka det känns utmanande att skriva, varför det är bra om det alltid också finns ett annat alternativ att delta.
• Att berätta en egen saga kan kännas svårt, om barnet inte tidigare har gjort det. Det är viktigt att ta emot berättelsen som sådan och inte börja ändra den.

Praktiska tips

• Det är bra om ämnet för skrivningen är viktigt samt stödjer utvecklingsarbetet.
• Det kan vara roligt att berätta en egen saga till exempel i ett tält i stället för en öppen plats.
• Kommunen kan ordna en uppsatstävling om ämnet och lotta ut priser bland deltagarna.