Ofta emanerar det även fler utvecklingsbehov från barnen. Information om dem ska tillställas vederbörande verksamhetsområden.
Kartläggningen av nuläget är även en möjlighet för kommunen att öka barnens medvetenhet om sina egna rättigheter.
Mången kommun funderar hur det lönar sig att närma sig Barnvänlig kommun-temat med barnen. De åsikter av barnen som nu samlas in beaktas övergripande i allt Barnvänlig kommun-utvecklingsarbete. Via kartläggningen av nuläget utgår det från barnen ett utvecklingsförslag som mål för Barnvänlig kommun-verksamhetsplanen.
Ofta emanerar det även fler utvecklingsbehov från barnen. Information om dem ska tillställas vederbörande verksamhetsområden.
Kartläggningen av nuläget är även en möjlighet för kommunen att öka barnens medvetenhet om sina egna rättigheter.
Om vad allt vore det nödvändigt att höra barnens åsikter? Barnvänligheten gäller alla verksamhetsområden – även andra tjänster än de som är direkt riktade till barn.
I skolorna i Nokia ombads eleverna tänka på sitt eget liv som individer och företrädare för sin åldersklass samt saker som är viktiga för dem i vid utsträckning i egenskap av medlemmar i de egna närsamhällena och som kommuninvånare. Man talade om för eleverna att svaren utnyttjas i arbetet i syfte att göra Nokia till en stad som beaktar barn och unga bättre.
Det var två frågor man skulle begrunda med barnen: 1. Vilka saker som är viktiga för barn/unga är väl? 2. Vilka saker som är viktiga för barn/unga behöver utvecklas eller förbättras? Barnens svar grupperades enligt temaalternativen: trygghet, miljö, välfärd, delaktighet och påverkan, jämlikhet, annat. Läraren och eleverna matade in svaren på webropol.
Det lönar sig också att kartlägga barnens egna lösningsförslag. Detta ska göras utan att ålägga barnen ansvar. Mobbning är till exempel ett typiskt ämne, som kommer fram i barnens enkäter. Men vad allt betyder den för barnen? Hurdana förslag har barnen för att minska mobbningen? Vad har det enligt barnens uppgift kanske redan gjorts för den skull? Vad har känts bra eller dåligt?
Fastän de vuxna bär ansvaret för att hindra mobbning och för att gripa in vad gäller den, kan barnen ha goda förslag till lösningar och erfarenheter av situationer som skötts bra eller dåligt.
En fungerande vardag för ett barn byggs upp av människor, platser och göromål som är viktiga för hen. Du kan leda in barn på Barnvänlig kommun-ämnet via de här sakerna. På så sätt kommer du inte som vuxen att gränsa av de människor, saker, platser och göromål som ett barn eller en ung person tycker att det är viktigt att tala om.
Man kan exempelvis med hjälp av en kartuppgift uppskissera ett barns livsmiljö och identifiera de platser i kommunen, som på sätt eller annat är betydelsefulla för barnet.
Mången kommun närmar sig ämnet via öppna frågor. Öppna frågor som används i enkäter, intervjuer och teckningsuppgifter kan ge information om de fenomen och ämnen som barnen tycker att är viktiga.
Barnen talar alltid om sin egen upplevelsevärld. Varje barn har olika intressen, behov och önskemål. I kommunerna har man ändå märkt att det ofta är likartade teman som kommer upp vid hörandena. Å andra sidan har man också observerat att det råder stora skillnader mellan barngrupperna exempelvis i fråga om hur barnen upplever att deras rättigheter förverkligas och deras välbefinnande. Därför är det viktigt att identifiera i synnerhet de barngrupper vilkas rättigheter förverkligas svagare än andras.
Att barnets rättigheter förverkligas skapar förutsättningar för ett gott liv för varje barn som bor i kommunen. Det är viktigt att fråga barnen om deras rättigheter förverkligas eller vad som hindrar att de förverkligas. För att barnen ska kunna bedöma hur deras rättigheter förverkligas i deras vardag, måste de känna till sina egna rättigheter. Se till att barnen får tillräckligt med information om sina rättigheter innan de svarar på frågorna. Det är också bra att diskutera om vad rättighet som begrepp betyder. Barnen ska veta att de vuxna måste dra försorg om att barnens rättigheter alltid förverkligas. I detta avsnitt hittar du tips för detta.
I barnparlamentet i Jyväskylä analyserades barnens tankar om hur deras rättigheter förverkligas med hjälp av en linjeuppgift. Först pratade man om någon av barnets rättigheter. Därefter bad man barnen välja en plats i linjen enligt hur väl rättigheten förverkligas i barnets liv.
I konventionen om barnets rättigheter finns det många artiklar – sammanlagt 54 artiklar. Barnen eller de unga orkar sällan besvara särskilt långa enkäter, varför en bra metod att ta itu med konventionen om barnets rättigheter är att välja frågor och teman under konventionens fyra allmänna principer.