Indikatorer

I kommunstrategin finns inte barnets rättigheter eller barnens välmående inskrivet.

I kommunstrategin finns barn och välmående inskrivet, men man hänvisar inte till barnets rättigheter, inte heller specificerar man barnens särställning och/eller olika barngrupper.

I kommunstrategin finns barn och välmående inskrivet och man har tagit upp barnens särställning och/eller hänvisar till olika barngrupper. Det hänvisas inte till barnets rättigheter och implementerande av dem.

Förverkligandet av barnets rättigheter ingår som ett mål i den kommunala strategin och barnets särställning finns inskriven.

De allmänna principerna rörande barnets rättigheter ingår inte i de handlingar, dokument och planer som styr kommunen.

Alla eller en del av de allmänna principerna i barnets rättigheter ingår i vissa av de handlingar, dokument och planer som styr kommunen.

Alla eller en del av de allmänna principerna i barnets rättigheter ingår i största delen av de handlingar, dokument och planer som styr kommunen. Man följer med och utvärderar hur planerna och programmen förverkligas.

Åtminstone de allmänna principerna i barnets rättigheter ingår i de kommunala styrdokument, -program och -planerna (åtminstone delaktighets- eller växelverkansplanen, integrationsplanen, tre olika likabehandlings- och jämställdhetsplaner, elevvårdsplanen, välfärdsplanen för barn och unga, välfärdsberättelsen). I dessa uppmärksammas även olika grupper av barn och barn i olika ålder. Man följer med och utvärderar hur planerna och programmen förverkligas.

Den lokala planen för småbarnspedagogik tar inte särskilt upp skyldigheten att främja barnets rättigheter.

Den lokala planen för småbarnspedagogik upprepar skyldigheterna i konventionen om barnets rättigheter i den nationella planen för småbarnspedagogik. I den lokala planen för småbarnspedagogik har åtminstone en praxis som främjar barnets rättigheter beskrivits konkret.

Den lokala planen för småbarnspedagogik respekterar barnets rättigheter genom att sätt ord på dem och omsätta dem i praktiken. Planen för småbarnspedagogik förklarar med praktiska exempel hur barnets rättigheter ska hanteras i småbarnspedagogiken och hur barnets rättigheter ska tas i beaktande i arbetskulturen inom småbanspedagogiken.

Den lokala planen för småbarnspedagogik främjar mångsidigt barnets rättigheter. Den är utarbetad så att barnets rättigheter har tagits mångsidigt i beaktande såväl i undervisningens innehåll som i arbetskulturen. Planen för småbarnspedagogik innefattar ett flertal praktiska exempel och täcker spektret av barnets rättigheter. De allmänna principerna i barnets rättigheter styr utvecklingen av arbetskulturen inom småbarnspedagogiken.

Den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen tar inte upp skyldigheten att främja barnets rättigheter.

I den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen finns enbart en punkt som beskriver främjande av barnets rättigheter.

Den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen respekterar barnets rättigheter genom att sätt ord på dem och delvis omsätta dem i praktiken. Den lokala läroplanen beskriver behandlingen av barnets rättigheter i undervisningen och beaktande av dem i skolans arbetskultur med några praktiska exempel.

Den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen främjar barnets rättigheter genom att systematiskt och mångsidigt driva dem framåt. Barnets rättigheter har beaktats mångsidigt i såväl undervisningens innehåll som i skolans arbetskultur. Läroplanen innefattar ett flertal praktiska exempel och täcker spektrumet av barnets rättigheter samt beskriver metoder för att höra barn eller stöda barns delaktighet i skolans vardag. I läroplanen beskrivs inkluderande tillvägagångssätt och metoder som stöder alla barns agens och anknytning till samhället och förebyggande av mobbning. De allmänna principerna i barnets rättigheter styr utvecklingen av skolans arbetskultur. I läroplanen för den grundläggande utbildningen beskrivs åtgärder som ökar jämställdhet och jämlikhet.

Barnets rättigheter varken lärs inte ut, eller informeras om, till barn och unga.

Barn och unga, tex. i skolor specialiserade på global fostran, har till exempel fått information om mänskliga rättigheter, inklusive barnets rättigheter.

Alla barn och unga har under det gångna året deltagit ett enskilt evenemang/en lektion/temadag, där mänskliga rättigheter, inklusive barnets rättigheter, har tagits upp.

Alla barn och unga har vid flera tillfällen fått information om barnets rättigheter exempelvis i skolan och via småbarnspedagogiken. Barnets rättigheter tas även upp i olika fritidsaktiviteter och vuxna som arbetar med barn utbildas aktivt i principerna om barnets rättigheter.

Det ges ingen introduktion eller utbildning i barnets rättigheter.

Arbetstagare och de förtroendevalda erbjuds möjligheten att bekanta sig med de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter, men barnets rättigheter utgör inte en del av kommunens introduktionsprogram.

En stor del av arbetstagarna och de förtroendevalda får introduktion i de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter. Barnets rättigheter är en del av kommunens introduktionsprogram.

Nästan alla tjänsteinnehavare, arbetstagare och alla förtroendevalda får introduktion i de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter som en del av kommunens introduktionsprogram. Utbildning erbjuds även åt de viktigaste samarbetspartnerna.

Det ordnas inte någon fortbildning.

Fortbildning arrangeras i någon mån. Den är frivillig och/eller sporadisk men det finns ingen uppföljning.

Fortbildning står kontinuerligt till buds. Den är frivillig och/eller sporadisk, men genomförandet följs upp.

Alla de som arbetar med barn och unga (även kommunens tredje sektor m.fl.) är skyldiga att delta i fortbildning på temat barnets rättigheter. Utbildningen är kontinuerlig och mångsidig och man tar ansvar för att informationen sprids i enheterna. Utbildningarna genomförs och effekterna utvärderas i enheterna.

Kommunikationen uppfyller inte helt tillgänglighetsdirektivets krav. Det fokuseras inte på att tillgodose barnets rättigheter via kommunen kommunikation.

Kommunikationen uppfyller tillgänglighetsdirektivets krav. Det har i någon mån riktats information till barnfamiljer och tjänsterna är lätta att hitta. Kommunen kommunicerar nu och då om ämnen som berör barn, men man har inte ägnat någon särskild uppmärksamhet vilken ton som används om barn.

Kommunikationen är tillgänglig och hinderfri (utöver kraven i tillgänglighetsdirektivet t.ex. lättlästhet och olika språkversioner). Kommunen riktar information till barnfamiljer och barn. Tjänsterna är lätta att hitta. Barnens angelägenheter tas upp i informationspridningen och kommunikationen värdesätter och framhäver agens hos barnen, de unga och barndomen.

Kommunikationen är tillgänglig och hinderfri (utöver kraven i tillgänglighetsdirektivet t.ex. lättlästhet och med olika språkversioner). Kommunen riktar information till barnfamiljer och barn. De tjänster som är riktade till barn är lätta att hitta och finns samlade på ett ställe. Kommunen har ett klart ansvar för informationsspridning till barn. Barnens angelägenheter tas även upp i kommunens övriga kommunikation. Kommunikationen har en ton som värdesätter barn, och den ingår en mängd olika barn och familjer. Kommunikationen undviker att förstärka stereotypier. Kommunen informerar öppet då den lyckats, vid utmaningar och bakgrund till olika beslut (t.ex. vid barnkonsekvensbedömning). Planering av kommunens informationsspridning genomförs tillsammans med olika barn och kommunen samlar in feedback av dem om tillgängligheten i informationspridningen. Kommunikationen är vid behov riktad med hänsyn till mångfalden av familjer (t.ex. information om möjligheterna till småbarnspedagogik till familjer med annat modersmål än svenska eller finska). Kommunen informerar även i de medier som barnen använder.