Hur genomförs en barnkonsekvensanalys?

LÄSTID: 8min

Varje barnkonsekvensanalys är olik den andra. Den beredande tjänsteinnehavaren bär ansvar för genomförandet av analysen. Man ska reservera tillräckligt med arbetstid för planeringen och genomförandet av analysen. Man kan samla in material med alla sådana metoder som ger information som är relevant med tanke på den fråga som är under beredning.

Vad är det viktiga i en barnkonsekvensanalys?

I barnkonsekvensanalysen identifierar kommunen de olika lösningsalternativens konsekvenser för barnets bästa och hur rättigheterna förverkligas i barnens vardag och liv på kort och lång sikt. Konventionen om barnets rättigheter bildar en grundval för analysen. Den övriga lagstiftning som ansluter sig till situationen ska också beaktas. Med hjälp av barnkonsekvensanalysen utreder man på förhand hur ett projekt kan genomföras på bästa möjliga sätt med tanke på barnets bästa. Analysen stöder beslutsfattandet med grundad information om vilket beslutsalternativ som över lag är det bästa med beaktande av barnets bästa. I analysen följer man tillvägagångssätt som säkrar att barnets bästa beaktas i första hand. Du kan använda listan Hur genomförs en barnkonsekvensanalys i praktiken? längre fram.

Egen jour för barn och unga resulterade i kvalitet och minskade kostnaderna

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun inledde i oktober 2017 en ny jour för barn och unga. Till planeringen av den hörde en omfattande barnkonsekvensanalys.
I den nya jouren för barn fanns det ett eget jourtelefonnummer. I och med det mer än trefaldigades antalet samtal. Antalet besök av barnpatienter fördubblades.
Ändå blev det förmånligare att producera vården med den nya modellen än i samjour. Införandet av en egen jour för barn och unga minskade såväl antalet barnpatienter i specialsjukvården som antalet vårddygn på barnsjukhuset.
Barn och unga och deras familjer upplevde att det var bra att det i den nya jouren fanns personal som var specialiserad just på dem. I väntrummet behövde man inte vara rädd exempelvis för berusade människor, vilka det alltid emellanåt förekom i samjouren. Redan den egna telefonrådgivningen gav trygghet och var också ett stöd för att klara sig hemma.

Vems uppgift är det att genomföra barnkonsekvensanalysen i praktiken?

Det är den beredande tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren som bär ansvaret för barnkonsekvensanalysen. Det är på hens ansvar att samla in all nödvändig och relevant information för beslutsfattandet samt bedömningen av barnets/barnens bästa. Någon annan person kan också ha till uppgift att genomförandet analysen i praktiken. Den ansvariga tjänsteinnehavaren ska försäkra sig om att den som utför analysen har kompetens och tillräckligt med arbetstid för uppgiften. Hen ska också överväga vilka andra personers expertis och kunskap som behövs i processen. Genomförandet får inte lämnas avhängigt av bara en person.

Är det svårt att genomföra en barnkonsekvensanalys?

Det är inte svårt att genomföra en barnkonsekvensanalys, men man måste reservera tillräckligt med tid för att planera och genomföra den. De som har hand om beredningen ska ha tillräcklig kunskap om bedömningens orsak och syfte, samt förmåga och kompetens att utföra arbetet. Det centrala är att följa procedurerna, som säkrar att man får fram alla de uppgifter och synpunkter som behövs.

Barnkonsekvensanalysen är en fortgående inlärningsprocess i kommunen. Om möjligt lönar det sig att börja genomförandet från de snävare besluten och gå vidare till de mera omfattande. På så sätt kan man utnyttja den erfarenhet man tidigare fått i de efterföljande och mer omfattande processerna. Det lönar sig att omsorgsfullt planera införandet av barnkonsekvensanalysen. Till exempel spelar kommunens strategiska linjedragningar, utbildningar, ett omfattande engagemang för och en uppmuntrande verksamhetskultur en viktig roll för att främja barnkonsekvensanalyser. Vi rekommenderar att kommunen utnyttjar THL:s checklista för faktorer som främjar barnkonsekvensanalyser.

Hur genomförs en barnkonsekvensanalys i praktiken?

Även i de minsta barnkonsekvensanalyserna är det bra att den som bereder ärendet och experterna går igenom följande procedurer som är i enlighet med barnets bästa. Listan kan också användas som minnes- och kontrollista.

1. Identifiera behovet:

I vilket skede av beslutsprocessen befinner man sig nu: vilka saker är redan beslutade, vad kan man ännu påverka? Finns det alternativa lösningsmodeller, hurdana?
Hur gör man upp en tidtabell för bedömningen av effekterna för barn så att den vid rätt tid knyts samman med tidtabellen för beslutsfattandet och så att beslutsfattandet inte drar ut på tiden i onödan?
Berörs barn, unga eller familjer av den ändring/det beslutsförslag som planeras? Om svaret är ja, behövs en barnkonsekvensanalys.
Är de möjliga konsekvenserna direkta eller indirekta? Om de är direkta, behövs en barnkonsekvensanalys.
Påverkar planen eventuellt de barn eller unga som befinner sig i den allra svagaste eller mest utsatta ställningen? Om svaret är ja, behövs en barnkonsekvensanalys.
Kan planen eller beslutsförslaget försämra förverkligandet av barnens bästa? Om svaret är jag, behövs det framför allt en omfattande barnkonsekvensanalys

2. Precisera frågeställningen:

Vilka, var och hurdana är de barn/unga, som berörs av ändringen/beslutsförslaget? Finns det bland dem sådana som är i speciellt utsatt ställning?
På vilka olika sätt berörs de av planen?
Kartlägg och överväg preliminärt vilka av barnets rättigheter som eventuellt påverkas av projektet och på vilket sätt.
Uppmärksamma särskilt de eventuella negativa konsekvenserna av beslutsalternativen. Identifiera framför allt sådana som hänför sig till barn i utsatt ställning.
Bedöm hurdan information som behövs för att bedöma konsekvenserna.

3. Planera insamlingen av information samt barnens och de ungas delaktighet:

Vilken och hurdan information finns redan? Vilken information har man eventuellt samlat in från barn och unga tidigare?
Vad saknas? Vilken och hurdan information måste man ytterligare införskaffa?
Från vilka och hurdana källor kan man få den information som behövs? Skaffa alla de forskningsrön och all den myndighetsinformation som behövs. Beaktansvärda källor är bland annat barnombudsmannens årsböcker, statistik, studier såsom Hälsa i skolan och FinLapset, justitieombudsmannens och justitiekanslerns avgöranden i ärenden som gäller barn, regionförvaltningsverkets övervakningsavgöranden och anvisningar samt barnrättspublikationer.
Hur insamlas informationen? Vem samlar in?
Det är särskilt viktigt att höra barnen i frågan. Vad efterfrågar man hos barnen, de unga och familjerna själva? Hur når man bäst målgruppen? Med hurdana barnvänliga och etiska metoder?
Vilka tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunen som känner målgruppen skulle kunna vara till hjälp i ärendet? Det lönar sig att redan i planeringsskedet utnyttja den expertis som exempelvis proffsen inom småbarnspedagogik, undervisning och ungdomsarbete besitter.

4. Genomför informationsinsamlingen och barnens och de ungas delaktighet:

Genomförandet av hörandet av barn och unga
Tala förutom själva ärendet om för barnen och de unga också vad barnkonsekvensanalysen är och varför den utförs.
När projektet fortskrider, kom ihåg att berätta för barnet, de unga och familjerna om resultaten av de hörandet och hur deras åsikter ska användas framöver.
Skaffa alla de forskningsrön och all den myndighetsinformation som behövs.
Utnyttja kunnandet inom olika vetenskapsområden för att bedöma konsekvenserna.

5. Analysera resultaten:

Vad fick ni höra av barnen och de unga?
Vilken betydelsefull information fick ni från andra informationskällor (forskningsrön och myndighetsinformation)?
Vilka goda konsekvenser med hänsyn till barn och unga kom det fram om de olika lösningsalternativen, och hur skulle man kunna förstärka dem?
Vilka är skadeverkningarna och riskerna, och hur skulle man kunna minska dem?
Hur påverkar planen de barn och unga som är i synnerligen utsatt ställning? Med ett hurdant beslut kunde man förebygga skadeverkningarna för dem?
Hur förverkligas barnets rättigheter över lag i de olika lösningsalternativen?
Överväg barnets bästa i relation till de övriga väsentliga intressena i ärendet.

6. Dokumentera barnkonsekvensanalysen och presentera resultaten för beslutsfattarna:

Utarbeta omsorgsfullt en presentation av resultaten och era slutsatser för beslutsfattarna.
Presentera er rekommendation om hurdant beslutet borde vara för att det ska främja och förverkliga barnets bästa på bästa möjliga sätt. Barnets bästa måste ges primär vikt.
Se till att presentationen för beslutsfattarna är klar och kortfattad – de har inte nödvändigtvis tid att bekanta sig med varje detalj.
Lämna till beslutsfattarna också ert mera omfattande sammandrag och er dokumentering av barnkonsekvensanalysen. De behandlas då i samband med de övriga beslutshandlingarna.
När beslutet har fattats, informera i synnerhet de barn, unga och familjer, som var med i processen om detta och om resultaten av barnkonsekvensanalysen.

7. Följ upp och utvärdera ert eget arbete och effekterna av analysen:

Utvärdera hur barnkonsekvensanalysen genomfördes. Uppnådde ni ert mål? Vad lyckades, vad ej?
Gör upp en lista över vilka tillvägagångssätt som bör användas i framtida barnkonsekvensanalyser på nytt, och vilka saker som det skulle löna sig att göra på annat sätt.
Utvärdera hur resultatet av barnkonsekvensanalysen inverkade på beslutsfattandet.
Fundera på hur analysprocessen skulle kunna vidareutvecklas.

fråga

Vem gagnar analysen av barnets eller barnens bästa?