Indikatorer

Indikatorer i kartläggningen av nuläget

På den här sidan kan ni svara på indikatorfrågorna. Svaren sparas automatiskt.

Här hittar ni de nödvändiga anvisningarna för att svara på indikatorfrågorna:

Anvisningar för att genomföra den första kartläggningen eller en ny kartläggning av nuvarande situationen
Anvisningar för att uppdatera kartläggningen av nuvarande situation

Obs! Du kan fylla i den här blanketten bara om du hör till koordineringsgruppen i en kommun som förverkligar modellen Barnvänlig kommun. Alla kan granska frågorna i blanketten.

Öppna temainnehållet i en ny flik

Struktur- och processindikatorer

Fråga 29

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunen ser till att det finns minst en trygg vuxen i varje barns liv, som barnet kan lita på och som stöttar barnet i uppväxten och utveckling.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Trygga vuxnas roll i barns vardag stöds inte av kommunala strukturer eller åtgärder.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Vikten av en trygg vuxen i barnens vardag erkänns i allmänhet i hela kommunen, men ingen information samlas in från barn och unga om deras relationer till vuxna. Inte heller utveckling eller upprätthållandet av viktiga relationer stöds. Vikten och närvaron av en trygg vuxen i barnets dagliga liv stöds endast i enskilda uppväxtmiljöer.

Nivå 3: Förverkligas väl

Kommunen har olika sätt att samla in uppgifter om barn och ungas syn på deras relation till vuxna. Kommunen stöder utvecklingen och upprätthållandet av relationer som är viktiga för barn och unga. Kommunen ser till att barnen har trygga vuxna i olika uppväxt- och utvecklingsgemenskaper som de kan prata med om frågor som är viktiga för dem och där de kan få hjälp när de behöver.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Kommunen använder systematiskt olika sätt att samla in information om barns och ungas syn på deras relation till vuxna. Den information som erhålls används aktivt som en del av utvecklingen av tjänster och verksamhet. Kommunen stöder utvecklingen och bevarandet av mänskliga relationer som är viktiga för barn och unga. Särskild uppmärksamhet ägnas detta när ett barn eller en ung person är placerad utanför sitt födelsehem eller ensamkommande barn som söker asyl. Kommunen ser systematiskt till att barnen har trygga vuxna i sina uppväxt- och utvecklingsgemenskaper, där de kan prata med om frågor som är viktiga för dem och som de kan få hjälp av om de behöver det. Även betydelsen av andra vuxna än barns vårdnadshavare i barns vardag erkänns och stärks/stöds.

Fråga 30

Föregående version:

Nykyinen versio:

Tjänster riktade till barn förebygger mobbning och främjar gemenskap. Dessutom främjas barns känslor och samspelsförmåga i barns uppväxtmiljöer.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

En handlingsplan mot mobbning har tagits fram inom kommunens småbarnsfostran, grundutbildning och läroanstalter som har fokus på förebyggande verksamhet. De upprättade planerna implementeras kommunen. Man ingriper dåligt i mobbning. Barn och unga har inte varit delaktiga i utarbetandet av åtgärderna i planerna. I annan verksamhet för barn, t.ex. ungdomstjänster och hobbyverksamhet har man inte tagit hänsyn till förebyggande av mobbning. Vuxna som möter barn i sitt arbete saknar handlingsmodeller för att stärka gemenskapen och några få är rustade för att stödja barns känslomässiga och samspelsfärdigheter.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

En handlingsplan mot mobbning har tagits fram inom kommunens småbarnsfostran, grundutbildning och läroanstalter som har fokus på förebyggande verksamhet. De upprättade planerna implementeras kommunen. Man griper nästan alltid in vid mobbning. Barn och unga har till viss del varit delaktiga i utarbetandet av åtgärderna i planerna. Dessutom ser man till att i andra verksamheter riktade till barn, såsom ungdomstjänst och hobbyverksamhet, att mobbning förebyggs och nästan alltid hanteras. Vuxna som möter barn i sitt arbete har få handlingsmodeller för att stärka gemenskapen och är dåligt rustade för att stödja barns känslomässiga och samspelsfärdigheter.

Nivå 3: Förverkligas väl

En tydlig handlingsplan mot mobbning har tagits fram inom kommunens småbarnsfostran, grundutbildning och läroanstalter som har ett starkt fokus på förebyggande verksamhet. De upprättade planerna är övergripande och implementeras systematiskt i kommunen. Man griper alltid in vid mobbning. Barn och unga har nästan alltid varit delaktiga i att förbereda åtgärderna enligt planerna och åtgärderna kommuniceras till barnen och de unga. Dessutom ser man till att i andra verksamheter riktade till barn, såsom ungdomstjänst och hobbyverksamhet, att mobbning mycket aktivt förebyggs och alltid hanteras. Vuxna som möter barn i sitt arbete använder vissa handlingsmodeller för att stärka gemenskapen och är mycket väl rustade för att stödja barns känslomässiga och samspelsfärdigheter.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

En tydlig handlingsplan mot mobbning har tagits fram inom kommunens småbarnsfostran, grundutbildning och läroanstalter som har ett starkt fokus på förebyggande verksamhet. De upprättade planerna är övergripande och implementeras systematiskt i kommunen. Man griper alltid in vid mobbning. Barn och unga har nästan alltid varit delaktiga i att förbereda åtgärderna enligt planerna och åtgärderna kommuniceras till barnen och de unga. Dessutom ser man till att i andra verksamheter riktade till barn, såsom ungdomstjänst och hobbyverksamhet, att mobbning mycket aktivt förebyggs och alltid hanteras. Vuxna som möter barn i sitt arbete använder systematiskt handlingsmodeller för att stärka gemenskapen och är mycket väl rustade för att stödja barns känslomässiga och samspelsfärdigheter.

Fråga 31

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunens (barn- och familje)tjänster erbjuder stöd i föräldraskapet. Anteckna i kommentarerna, vilka evidensbaserade metoder för stöd i föräldraskap som är i bruk i kommunen.

Kommunens tjänster för barn och familjer erbjuder stöd för föräldraskapet.

Skriv i dina kommentarer vilka evidensbaserade metoder för föräldraskapsstöd som används i kommunen.

Evidensbaserade metoder för stöd till föräldraskap:

De otroliga åren
Föra barnen på tal
Voimaperheet-programmet
Familjeskolan POP
Kamratstödsmodellen Maskrosor
Theraplay
Behandlingssystemet Pidä kiinni
Någon annan, vilken?

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Kommunen har bara ett fåtal instruktioner, planer och vårdvägar för barn- och familjetjänster och små resurser för att stödja föräldraskap. Kommunen använder bara i liten utsträckning metoder för stöd till föräldraskap. Ett fåtal av kommunens personal har utbildats för att använda dessa metoder i sitt arbete.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Kommunen har tydliga instruktioner, planer och vårdvägar för barn- och familjetjänster och goda resurser för att stödja föräldraskapet. Kommunen använder vissa metoder för stöd till föräldraskap. Det finns lika mycket stöd för alla föräldrar och vårdnadshavare. Kommunens personal har i någon mån utbildats för att använda dessa metoder i sitt arbete.

Nivå 3: Förverkligas väl

Kommunen har tydliga instruktioner, planer och vårdvägar för barn- och familjetjänster och goda resurser för att stödja föräldraskapet. Dessutom har kommunen mycket goda möjligheter och resurser att identifiera och vägleda föräldrar och vårdnadshavare, i behov av särskilt stöd, till stöd. Evidensbaserade föräldrastödsmetoder används i stor utsträckning i kommunen, som till exempel De underbara åren eller Föra barnen på tal. Kommunens personal har utbildats för att använda dessa metoder i sitt arbete.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Kommunen har tydliga instruktioner, planer och vårdvägar för barn- och familjeservice och mycket goda resurser för att stödja föräldraskapet. Dessutom har kommunen mycket goda möjligheter och resurser att identifiera och vägleda föräldrar och vårdnadshavare, i behov av särskilt stöd, till stöd. Evidensbaserade föräldrastödsmetoder används systematiskt i kommunen, som till exempel De underbara åren eller Föra barnen på tal. Kommunens personal har systematiskt utbildats i att använda dessa metoder i sitt arbete.

Fråga 32

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunen genomförs gemensam elev- och studerandevård i enlighet med elev- och elevvårdlagen.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Kommunen genomför inte gemensamma sektorsövergripande elevhälsotjänster enligt i lag om elev- och studerandevård. Personalresurserna är otillräckliga.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Kommunen har har bara i en del av läroanstalterna och enheterna ordnat gemensamma sektorsövergripande elevhälsotjänster i enlighet med lagen om elev- och studerandevård. Personalresurserna är otillräckliga.

Nivå 3: Förverkligas väl

Kommunen har i nästan alla läroanstalter och enheter ordnat gemensamma sektorsövergripande elevhälsotjänster i enlighet med lagen om elev- och studerandevård samt avsatt tillräckliga personalresurser.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Kommunen har organiserat gemensamma sektorsövergripande elevhälsotjänster på det sätt som förutsätts i lagen om elev- och studerandevård och sörjt för tillräckliga personalresurser. Välfärdsområdet har avsatt tillräckliga personalresurser för arbetet med elevvårdstjänster.

Fråga 33

Föregående version:

Nykyinen versio:

I förskole- och den grundläggande undervisningen samt på den andra stadiet sker bemanningen inom elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster i enlighet med lag om elev- och studerandevård (antalet studerande per kurator får vara högst 670 och antalet studerande per psykolog får vara högst 780).

Lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård (2021)

Denna indikator är kartläggande och vilar på välfärdsområdets ansvar. Kan väljas som mål i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till detta.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Personalbemanningen förverkligas inte alls i enlighet med lagen.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Personalbemanningen förverkligas bara på en del av enheterna i enlighet med lagen.

Nivå 3: Förverkligas väl

Personalbemanningen förverkligas på en stor del av enheterna i enlighet med lagen.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Personalbemanningen förverkligas i enlighet med lagen på alla enheter.

Fråga 34

Föregående version:

Nykyinen versio:

Bemanningen av hälsovårdare på barnrådgivningen är i enlighet med rekommendationerna (högst 320 barn / heltidsanställd hälsovårdare).

Mer information: Lastenneuvolan ja kouluterveydenhuollon henkilöstömitoitussuositukset 2023 (THL 04/2023, bara på finska)

Denna indikator är kartläggande och vilar på välfärdsområdets ansvar. Kan väljas som mål i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till detta.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Inom välfärdsområdet, på flertalet enheter, återstår mindre än hälften av det rekommenderade antalet hälsovårdare per rådgivningsbyrå.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Välfärdsområdet har det rekommenderade antalet rådgivningsbyråhälsovårdare bara på en liten del av enheterna.

Nivå 3: Förverkligas väl

Välfärdsområdet har det rekommenderade antalet rådgivningsbyråhälsovårdare på nästan alla enheter.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Välfärdsområdet har det rekommenderade antalet rådgivningsbyråhälsovårdare på alla enheter.

Fråga 35

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunens tjänster för barn och unga främjar systematiskt en positiv psykisk hälsa hos barn och unga, dvs. psykiskt välbefinnande, och förebygger psykiska hälsoproblem. Personalen har den nödvändiga kompetensen för psykisk hälsa för att stödja barn och unga. Barn och unga får det stöd de behöver med låg tröskel och utan dröjsmål. Samarbetet mellan de olika aktörerna i kommunen och med välfärdsområdet är fungerande och samordnat. Barn och unga hänvisas smidigt till den hjälp och det stöd de behöver.

Nationell strategi för psykisk hälsa (THL)

Kansallinen mielenterveysstrategia 2020-2030, väliarviointi (2023)

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Kommunen har mycket små eller inga resurser i sina barn- och ungdomstjänster för främjande och förebyggande arbete för psykisk hälsa. Det finns inget eller mycket litet samordnat och fungerande samarbete mellan de olika aktörerna. Personalen utbildas inte och det finns inte tillräckligt med expertis inom psykisk hälsa för att stödja barn och unga. Tjänsternas täckning och effektivitet övervakas eller utvärderas inte.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

De kommunala tjänsterna för barn och unga har få resurser för främjande och förebyggande arbete med psykisk hälsa. Det finns lite samordnat och effektivt samarbete mellan olika aktörer. Det finns en del enskilda verksamheter i kommunen för att stödja barns och ungas psykiska hälsa. Personalen har utbildats sporadiskt, men det finns inte tillräckligt med sakkunskap om psykisk hälsa för att stödja barn och unga. Tjänsternas täckning och effektivitet utvärderas endast sporadiskt.

Nivå 3: Förverkligas väl

Kommunens tjänster för barn och unga har goda resurser för främjande och förebyggande arbete med psykisk hälsa. Det finns ett regelbundet, välfungerande och samordnat samarbete mellan de olika aktörerna. Personalen är utbildad och har god kompetens inom psykisk hälsa för att stödja barn och unga. Tjänsterna har beprövade och effektiva metoder i bruk. Tjänsternas täckning och effektivitet utvärderas ganska regelbundet. Barn och ungdomar är delaktiga i utvärderingsprocessen. Kommunens främjande och förebyggande arbete för psykisk hälsa gäller också barn som vistas i Finland utan uppehållstillstånd eller visum och barn som vistas i Finland med tillfälligt uppehållstillstånd utan hemkommun (s.k. papperslösa barn).

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

De kommunala tjänsterna för barn och unga, såsom småbarnspedagogik, skolor och läroanstalter, främjar systematiskt och i stor utsträckning utvecklingen av positiv psykisk hälsa hos barn och unga och förebygger psykiska problem. Personalen har fått omfattande utbildning och har gedigna kunskaper om psykisk hälsa i stödet till barn och unga. Tjänsterna använder i stor utsträckning undersökta och effektiva metoder. Tjänsterna stöder till exempel barn och ungdomars känslomässiga och sociala färdigheter samt kompisfärdigheter. I tjänsterna säkrar man att barnen och ungdomarna känner att de hör till gruppen och att de behandlas med respekt och värdighet.

Sammantaget har kommunen mycket omfattande resurser för främjande och förebyggande arbete för psykiskt hälsa. Barn och unga hänvisas smidigt till den hjälp och det stöd de behöver och får hjälp med låg tröskel och utan dröjsmål. Samarbetet mellan de olika aktörerna fungerar mycket bra och är samordnat. Täckningen och effektiviteten av tjänster och stöd utvärderas regelbundet. Barn och unga deltar regelbundet i utvärderingen. Kommunens främjande och förebyggande arbete för psykisk hälsa omfattar även barn som vistas i Finland med tillfälligt uppehållstillstånd utan hemkommun och barn som befinner sig i Finland utan uppehållstillstånd eller visum (s.k. papperslösa barn).

Fråga 36

Föregående version:

Nykyinen versio:

Alla barn har tillgång till omfattande hälso- och mentalvårdstjänster. Samma rättighet gäller också barn som vistas i Finland med ett tillfälligt uppehållstillstånd utan hemkommun och barn som befinner sig i Finland utan uppehållstillstånd eller visum (s.k. papperslösa barn).

Ytterligare information: Lagstiftningen om hälso- och sjukvård för papperslösa invandrare har förtydligats. Den ändrade lagen (lagen om social- och hälsovårdens organisation) trädde i kraft den 1 januari 2023.

Denna indikator är kartläggande och vilar på välfärdsområdets ansvar. Kan väljas som mål i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till detta.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Välfärdsområdet tillhandahåller endast akutvård för s.k. papperslösa barn och genomför inte den lagändring om hälsovårdstjänster för s.k. papperslösa barn som trädde i kraft 1.1.2023.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Välfärdsområdet erbjuder hälso- och mentalvårdstjänster i varierande grad till barn som bor i landet utan lagligt uppehållstillstånd (s.k. papperslösa barn) eller så är det behäftat med problem att starta och genomföra en lagstadgad tjänst. Tillhandahållandet av grundläggande tjänster till den vuxna som ansvarar för vården av det så kallade "papperslösa barnet" är inte säkerställt.

Nivå 3: Förverkligas väl

Välfärdsområdet säkerställer i regel att alla barn får samma hälso- och sjukvårdstjänster och psykiska hälsovårdstjänster. Barn som bor i landet utan lagligt uppehållstillstånd (så kallade papperslösa barn) har också rätt till samma hälso- och sjukvårdstjänster och psykiska hälsovårdstjänster som andra barn. Välfärdsområdet säkerställer nödvändiga tjänster (t.ex. för graviditet och förlossning) för en vuxen som ansvarar för vård, utbildning och uppfostran av ett papperslöst barn. Det sker ingen systematisk bedömning av barnets bästa i bedömningen av de vuxnas behov av vård.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Välfärdsområdet säkerställer att alla barn får samma hälso- och sjukvårdstjänster och psykiska hälsovårdstjänster. Barn som bor i landet utan lagligt uppehållstillstånd (så kallade papperslösa barn) har också rätt till samma hälso- och sjukvårdstjänster och psykiska hälsovårdstjänster som andra barn. Välfärdsområdet säkerställer nödvändiga tjänster (t.ex. för graviditet och förlossning) för en vuxen som ansvarar för vård, utbildning och uppfostran av ett papperslöst barn. Behovet av närståendevård bedöms systematiskt utifrån barnets bästa.

Fråga 37

Föregående version:

Nykyinen versio:

I de kommunala tjänsterna för barn och unga, t.ex. i småbarnspedagogik, skolor, läroanstalter och fritidstjänster, identifieras och tas våld mot barn till tals på ett systematiskt sätt, och de som utsatts för våld hänvisas till hjälp och stöd.

THL:n ohjeet kunnille ja hyvinvointialueille lähisuhdeväkivallan ehkäisyn koordinaatiorakenteiden ja lähisuhdeväkivallan vastaisen toiminnan järjestämiseksi (2022) (bara på finska)

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Personalen inom kommunens barn- och ungdomstjänster har inte utbildats i att känna igen våld mot barn. Våld diskuteras inte systematiskt med barnen i tjänsterna, och i tjänsterna används inte några identifieringsmetoder och blanketter till stöd för identifieringen.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

En liten del av personalen inom kommunens barn- och ungdomstjänster har utbildats i att känna igen våld mot barn. Våld diskuteras sporadiskt med barnen i tjänsterna, och i tjänsterna används bara några identifieringsmetoder och blanketter till stöd för identifieringen.

Nivå 3: Förverkligas väl

En stor del av personalen inom kommunens barn- och ungdomstjänster har utbildats i att känna igen våld mot barn. Våld diskuteras ganska systematiskt med barnen i tjänsterna, och i tjänsterna används ett flertal identifieringsmetoder och blanketter till stöd för identifieringen. Man har kompetens att hänvisa dem som utsätts för våld till det stöd och den hjälp som behövs.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Nästan all personal inom kommunens barn- och ungdomstjänster har utbildats i att känna igen våld mot barn. Våld diskuteras systematiskt med barnen i tjänsterna, och identifieringsmetoder och blanketter till stöd för identifieringen används i tjänsterna i stor utsträckning. Man har kompetens att hänvisa dem som utsätts för våld till det stöd och den hjälp som behövs.

Fråga 38

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunen förebygger aktivt sexuellt våld mot barn, inklusive sexuellt våld i den digitala miljön, inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. I dessa tjänster är barn och unga delaktiga i åldersanpassat arbete med att stärka barnens integritet.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

I kommunens småbarnspedagogik och grundläggande utbildning arbetar man mycket lite eller bara sporadiskt med att stärka barnens integritet. I tjänsten används inte undersökta och effektiva läromedel, metoder och tillvägagångssätt som stöder ett högklassigt arbete med att stärka barnens integritet. Personalen har inte fått fortbildning i arbete med att stärka barns integritet och om sexuellt våld mot barn, även via digitala medier, sexuella trakasserier, grooming och sexuellt utnyttjande samt förebyggande av detta. I tjänsterna får barn och ungdomar, inklusive barn och ungdomar i utsatt ställning inte ålders- och utvecklingsanpassad information om sexuellt våld mot barn och om hur de kan skydda sig själva, samt om digital säkerhet, information om riskerna med digitala medier och om hur man agerar på ett säkert sätt på nätet.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen arbetar man sporadiskt med att stärka barnens integritet endast i vissa enheter. I enheterna använder man knappast alls några undersökta och effektiva läromedel, metoder och tillvägagångssätt som stöder ett högklassigt arbete med att stärka barnens integritet. Bara en liten del av personalen har fått eller får fortbildning i arbete med att stärka barns integritet och om sexuellt våld mot barn, även via digitala medier, sexuella trakasserier, grooming och sexuellt utnyttjande samt förebyggande av detta. Som en del av arbetet med att stärka barns integritet får barn och ungdomar, inklusive barn och ungdomar i utsatt ställning totalt sett ganska lite ålders- och utvecklingsanpassad information om sexuellt våld mot barn och om hur de kan skydda sig själva, samt om digital säkerhet, information om riskerna med digitala medier och om hur man agerar på ett säkert sätt på nätet.

Nivå 3: Förverkligas väl

Kommunens lokala läroplaner (planen för småbarnspedagogik, förskoleundervisningens läroplan, läroplanen för den grundläggande utbildningen) styr innehållet i och det praktiska genomförandet av arbetet med att stärka barnens integritet i kommunen med konkretisering av grunderna för de nationella läroplanerna. Arbetet med att stärka barns integritet har beaktats även i den plan för studerandevården som utbildningsanordnaren ansvarar för. Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen arbetar man med att stärka barns integritet. I tjänsterna använder man undersökta och effektiva läromedel, metoder och tillvägagångssätt som stöder ett högklassigt arbete med att stärka barnens integritet. En stor del av personalen har fått eller får fortbildning i arbete med att stärka barns integritet och om sexuellt våld mot barn, även via digitala medier, sexuella trakasserier, grooming och sexuellt utnyttjande samt förebyggande av detta. Som en del av arbetet med att stärka barns integritet får barn och ungdomar, inklusive barn och ungdomar i utsatt ställning, ålders- och utvecklingsanpassad information om sexuellt våld mot barn och sätt att skydda sig själva, samt färdigheter i digital säkerhet, information om riskerna med digitala medier och sätt att agera säkert på nätet.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Kommunens lokala läroplaner (planen för småbarnspedagogik, förskoleundervisningens läroplan, läroplanen för den grundläggande utbildningen) styr innehållet i och det praktiska genomförandet av arbetet med att stärka barnens integritet i kommunen med konkretisering av grunderna för de nationella läroplanerna. Arbetet med att stärka barns integritet har beaktats även i den plan för studerandevården som utbildningsanordnaren ansvarar för. Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen arbetar man systematiskt med att stärka barns integritet. I tjänsterna använder man systematiskt undersökta och effektiva läromedel, metoder och tillvägagångssätt som stöder ett högklassigt arbete med att stärka barnens integritet. Nästan hela personalen har fått eller får fortbildning i arbete med att stärka barns integritet och om sexuellt våld mot barn, även via digitala medier, sexuella trakasserier, grooming och sexuellt utnyttjande samt förebyggande av detta. Som en del av arbetet med att stärka barns integritet får barn och ungdomar, inklusive barn och ungdomar i sårbar ställning, ålders- och utvecklingsanpassad information om sexuellt våld mot barn och sätt att skydda sig själva, samt färdigheter i digital säkerhet, information om riskerna med digitala medier och kompetens i att agera säkert på nätet.

Fråga 39

Föregående version:

Nykyinen versio:

Barnskyddet fungerar på ett sådant sätt att det finns möjlighet till kontinuerlig och konfidentiell interaktion mellan arbetstagaren och det barn/den unga som är klient, barnets familj och andra nära anhöriga och andra personer som är involverade/viktiga för barnet. Barn och familjer tillfrågas regelbundet om sina erfarenheter och åsikter om detta.

Denna indikator är kartläggande och vilar på välfärdsområdets ansvar. Kan väljas som mål i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till detta.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Man frågar knappast alls barn/unga och familjer som är klienter inom barnskyddet om deras erfarenheter och åsikter om interaktionen med klienten. Bara mycket få av de barn/ungdomar och familjer som har tillfrågats om denna fråga säger att de är nöjda med klientrelationen och den konfidentiella interaktionen.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Man frågar sporadiskt barn/unga och familjer som är klienter inom barnskyddet om deras erfarenheter och åsikter om interaktionen med klienten. En ganska liten del av de barn/ungdomar och familjer som har tillfrågats om denna fråga säger att de är nöjda med klientrelationen och den konfidentiella interaktionen.

Nivå 3: Förverkligas väl

Man frågar ganska regelbundet barn/unga och familjer som är klienter inom barnskyddet om deras erfarenheter och åsikter om interaktionen med klienten. En ansenlig del av de barn/ungdomar och familjer som har tillfrågats om denna fråga säger att de är nöjda med klientrelationen och den konfidentiella interaktionen.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Man frågar regelbundet barn/unga och familjer som är klienter inom barnskyddet om deras erfarenheter och åsikter om interaktionen med klienten. Majoriteten av de barn/ungdomar och familjer som har tillfrågats om denna fråga säger att de är mycket nöjda med klientrelationen och den konfidentiella interaktionen.

Fråga 40

Föregående version:

Nykyinen versio:

Det sociala arbetet inom barnskyddet är organiserat i enlighet med verksamhetsmodellen för systemiskt barnskydd alltid när det är möjligt med tanke på organiseringen av klientarbetet. (THL: Lastensuojelun laatusuositus 2019; Aaltio & Isokuortti 2019; Petrelius & Uutela 2020)

Denna indikator är kartläggande och vilar på välfärdsområdets ansvar. Kan väljas som mål i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till detta.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Välfärdsområdet har inte i bruk den systemiska verksamhetsmodellen för barnskydd eller någon annan motsvarande verksamhetsmodell för att säkra ett högkvalitativt socialarbete inom barnskyddet. Barnskyddsarbetet utvecklas knappast alls med klienterna och det finns inte tillräckliga resurser för socialarbete inom barnskyddet.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Den systemiska verksamhetsmodellen för barnskydd är i bruk i en del av de socialarbetsteam som arbetar med barnskydd. Förpersonerna stöder verksamhetsmodellen i någon mån. Den utvecklas ganska lite tillsammans med klienterna. Välfärdsområdet har i viss utsträckning resurser för socialarbete inom barnskyddet i enlighet med verksamhetsmodellen.

Nivå 3: Förverkligas väl

Den systemiska verksamhetsmodellen för barnskydd är permanent i bruk i nästan alla socialarbetsteam som arbetar med barnskydd inom välfärdsområdet. Den stöds av cheferna och utvecklas i samarbete med barnskyddspersonal, klienter och samarbetspartner. Området har sett till att tillräckliga resurser finns tillgängliga för socialarbete inom barnskyddet i enlighet med verksamhetsmodellen.

Välfärdsområdet har en sektorsövergripande ledningsgrupp för utveckling av systemiskt barnskydd, som ansvarar för grund- och fortbildning i enlighet med verksamhetsmodellen och för utveckling av systemiskt samarbete över team- och funktionsgränserna.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Den systemiska verksamhetsmodellen för barnskydd är permanent i bruk i alla socialarbetsteam som arbetar med barnskydd inom välfärdsområdet. Den stöds av cheferna och den högre ledningen och utvecklas i samarbete med barnskyddspersonal, klienter och samarbetspartner. Välfärdsområdet har sett till att tillräckliga resurser finns tillgängliga för socialarbete inom barnskyddet i enlighet med verksamhetsmodellen.

Välfärdsområdet har en permanent sektorsövergripande ledningsgrupp för utveckling av systemiskt barnskydd, som ansvarar för grund- och fortbildning i enlighet med verksamhetsmodellen och för utveckling av systemiskt samarbete över team- och funktionsgränserna.

Verksamhetsmiljön för socialarbete inom barnskyddet, t.ex. processer, tjänstebeskrivningar, strukturer för arbetsstöd och rumsliga lösningar, har utvecklats för att skapa de mest gynnsamma förutsättningarna för systemiskt, mångprofessionellt arbete.

Området har ett systematiskt sätt att samla in feedback från klienterna om systemiskt arbete. En sektorsövergripande ledningsgrupp övervakar och utvärderar genomförandet, kvantiteten och kvaliteten på det mångprofessionella samarbetet.

Fråga 41

Föregående version:

Nykyinen versio:

Barn och barnets bästa beaktas i tjänster för vuxna inom välfärdsområdet, t.ex. tjänster för psykisk hälsa och missbruk när klienten har barn.

Denna indikator är kartläggande och vilar på välfärdsområdets ansvar. Kan väljas som mål i verksamhetsplanen bara om välfärdsområdet förbinder sig till detta.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Ett fåtal arbetstagare tar upp frågan om klienten har barn i tjänster för vuxna. Vissa tjänster har enstaka riktlinjer för att ta upp frågan. Barnet och barnets bästa beaktas inte i tjänsterna för vuxna. Det står knappast alls till buds stöd till föräldrar och/eller vårdnadshavare.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

I vissa av tjänsterna för vuxna tas upp frågan om klienten har barn. Vissa av tjänsterna för vuxna har riktlinjer och en policy/metodik för att ta upp frågan. Vissa tjänster har ett mångprofessionellt samarbete, och det gör det möjligt att sporadiskt fokusera på barnet och barnets bästa och i någon mån stödja föräldrar och/eller vårdnadshavare.

Nivå 3: Förverkligas väl

I en stor del av tjänsterna för vuxna tas upp frågan om klienten har barn. En stor del av tjänsterna har tydliga riktlinjer och en policy/metodik för att initiera frågan. Tjänsterna har ett välfungerande mångprofessionellt samarbete, vilket gör det möjligt att fokusera på barnet och barnets bästa och att ge bra stöd till föräldrar och/eller vårdnadshavare.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

I alla centrala tjänster för vuxna tas frågan om klienten har barn upp systematiskt. Alla tjänster har också tydliga riktlinjer och en policy/metodik för att ta upp frågan. Tjänsterna har ett utmärkt systematiskt och mångprofessionellt samarbete, vilket gör det möjligt att fokusera på barnet och barnets bästa och att ge övergripande stöd till föräldrar och/eller vårdnadshavare.

Fråga 42

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunens anläggningar och fysiska/byggda miljö stöder barns hälsa, välfärd och fysiska aktiviteter.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Barn- och ungdomsperspektivet och olika barngruppers behov beaktas mycket lite vid planeringen av offentliga utrymmen. Kommunen har bara lite kollektivtrafik och cykelvägar som gör det möjligt för barnen att röra sig tryggt. Barnens säkerhet beaktas bara lite vid planeringen av kommunens olika färdvägar och gång- och cykelvägar. Den fysiska/byggda miljön i kommunen, samt exempelvis skolornas och daghemmens gårdar, stöder otillräckligt barnens dagliga rörlighet. Bara ett fåtal av kommunens anläggningar och byggnader som används speciellt av barn och ungdomar, har hälsosam och ren inomhusluft.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Barn- och ungdomsperspektivet och olika barngruppers behov beaktas väl vid planeringen av offentliga utrymmen. Kommunen har kollektivtrafik och cykelvägar som gör det möjligt för barnen att röra sig tryggt. Barnens säkerhet beaktas för det mesta vid planeringen av kommunens olika färdvägar och gång- och cykelvägar. Den fysiska/byggda miljön i kommunen, samt exempelvis skolornas och daghemmens gårdar, stöder i någon mån grad barnens dagliga rörlighet. Kommunens anläggningar och byggnader, som används speciellt av barn och ungdomar, har en hälsosam och ren inomhusluft.

Nivå 3: Förverkligas väl

Barn- och ungdomsperspektivet och olika barngruppers behov beaktas väl vid planeringen av offentliga utrymmen. Kommunen har kollektivtrafik och cykelvägar som gör det möjligt för barnen att röra sig tryggt. Barnens säkerhet beaktas för det mesta vid planeringen av kommunens olika färdvägar och gång- och cykelvägar. Den fysiska/byggda miljön i kommunen, samt exempelvis skolornas och daghemmens gårdar, stöder i hög grad barnens dagliga rörlighet. Kommunens anläggningar och byggnader, som används speciellt av barn och ungdomar, har en hälsosam och ren inomhusluft.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Offentliga utrymmen, t.ex. enheter för småbarnspedagogik, skolor, läroanstalter, köpcentrum, bibliotek, ungdomslokaler, (när-) idrottsanläggningar, planer, (lek-)parker och skolvägar planeras systematiskt med tanke på barn- och ungdomsperspektivet och olika barngruppers behov. Kommunen har gott om kollektivtrafik och cykelvägar som gör det möjligt för barnen att röra sig tryggt. Barnens säkerhet beaktas systematiskt vid planeringen av kommunens olika färdvägar och gång- och cykelvägar. Den fysiska/byggda miljön i kommunen, samt exempelvis skolornas och daghemmens gårdar, stöder i hög grad barnens dagliga rörlighet. Kommunens anläggningar och byggnader, som används speciellt av barn och ungdomar, har en hälsosam och ren inomhusluft.

Fråga 43

Föregående version:

Nykyinen versio:

Kommunen minskar systematiskt sina utsläpp av växthusgaser, förbereder sig för ett förändrat klimat och tar hänsyn till barnen i sitt klimatarbete.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Anledningar till att kommunen inte uppfyller kraven

Nivåbeskrivningar

Show all

Nivå 1: Förverkligas lite eller inte alls

Kommunen har ingen klimatplan som ska uppdateras minst en gång per fullmäktigeperiod. Kommunen tar sporadiskt hänsyn till klimatpåverkan i beslutsfattandet om planläggning och annan markanvändning (bl.a. skogsvård), trafik, byggande, energiförsörjning och avfallshantering, organisering av tjänster och upphandlingar. Kommunen har inte systematiskt förberett sig för konsekvenserna av klimatförändringen. Kommunen kommunicerar knappast alls om sitt klimatarbete till kommuninvånarna och klimatförändringen syns knappast alls i läroplanerna och yrkesskolornas utbildningsinnehåll.

Nivå 2: Förverkligas i någon mån

Kommunen har ingen klimatplan som ska uppdateras minst en gång per fullmäktigeperiod. Kommunen tar i enstaka fall hänsyn till klimatpåverkan i beslutsfattandet om planläggning och annan markanvändning (bl.a. skogsvård), trafik, byggande, energiförsörjning och avfallshantering, organisering av tjänster och upphandlingar. Kommunen har i liten utsträckning förberett sig för konsekvenserna av klimatförändringen, men barn har inte beaktats som en särskilt sårbar målgrupp i kommunens anpassnings- och beredskapsplaner. Kommunen kommunicerar i någon mån om sitt klimatarbete till kommuninvånarna. Klimatförändringen ingår i liten utsträckning i läroplanerna och yrkesskolornas utbildningsinnehåll.

Nivå 3: Förverkligas väl

Kommunen har en klimatplan som ska uppdateras minst en gång per fullmäktigeperiod. Kommunen tar i någon mån hänsyn till klimatpåverkan i beslutsfattandet om planläggning och annan markanvändning (bl.a. skogsvård), trafik, byggande, energiförsörjning och avfallshantering, organisering av tjänster och upphandlingar. Kommunen rapporterar årligen om sin utsläppsutveckling. Kommunen har i någon mån förberett sig för konsekvenserna av klimatförändringen i sina sektorsvisa anpassnings- och beredskapsplaner, men barn har inte beaktats som en särskilt sårbar målgrupp. Kommunen kommunicerar i någon mån om sitt klimatarbete till kommuninvånarna, även barnen. Klimatförändringen ingår i någon mån i läroplanerna och yrkesskolornas utbildningsinnehåll.

Nivå 4: Förverkligas utomordentligt

Kommunen har en klimatplan som är kopplad till kommunstrategin. Kommunen tar hänsyn till klimatpåverkan i beslutsfattandet om planläggning och annan markanvändning (bl.a. skogsvård), trafik, byggande, energiförsörjning och avfallshantering, organisering av tjänster och upphandlingar. Kommunen rapporterar årligen om sin utsläppsutveckling. Kommunen förbereder sig för konsekvenserna av klimatförändringen i sina sektorsvisa anpassnings- och beredskapsplaner, och barn betraktas som en särskilt sårbar målgrupp. Kommunen kommunicerar aktivt sitt klimatarbete till kommuninvånarna och tar hänsyn till olika barngrupper. Klimatförändringen integreras i läroplanerna och yrkesskolornas utbildningsinnehåll.

Resultatindikatorer

Fråga 44

Barnet har mobbats hemma, i vården eller på fritiden (under de 12 senaste månaderna)

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2018

4-åriga barn, % av barn i samma ålder

34,8%

Källa: Barns hälsa, välfärd och tjänster (LTH) – undersökning, grundresultat, 4-åriga barn. 2018 (Obs! Studien fortsatt som FinLapset-undersökning; på kommande: spädbarn 2020)

Fråga 45

Mobbats i skolan minst en gång i veckan

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Eleverna i åk 4–5

7,2%

Eleverna i åk 8–9

5,5%

Eleverna i åk 1–2 i gymnasiet

1,1%

Yrkesläroanstalterna

3,6%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019

År

2021

Eleverna i åk 4–5

7,9%

Eleverna i åk 8–9

6,0%

Eleverna i åk 1–2 i gymnasiet

1,1%

Yrkesläroanstalterna

2,9%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021

År

2023

Eleverna i åk 4–5

8,6%

Eleverna i åk 8–9

7,9%

Eleverna i åk 1–2 i gymnasiet

1,7%

Yrkesläroanstalterna

4,0%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2023

Fråga 46

Mobbats i skolan minst en gång i veckan

Obs! Värde per landskap, om värde per kommun inte är tillgänglig.

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2017

Eleverna i åk 8 och 9, unga som upplever funktionsbegränsningar

11,6%

Eleverna i åk 8 och 9, unga som är födda utomlands

19,4%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2017

Fråga 47

Upplevt störande sexuella förslag eller sexuellt ofredande per telefon eller på Internet under året

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Eleverna i åk 8–9

16,9%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019

År

2021

Eleverna i åk 8–9

25,9%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021

År

2023

Eleverna i åk 8–9

23,8%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2023

Fråga 48

Problem med humöret under de två senaste veckorna

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Eleverna i åk 4–5

15,5%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019

År

2021

Eleverna i åk 4–5

22,2%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021

År

2023

Eleverna i åk 4–5

23,4%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2023

Fråga 49

Måttlig eller svår ångest under de två senaste veckorna

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Eleverna i åk 8–9

12,9%

Eleverna i åk 1–2 i gymnasiet

13,9%

Yrkesläroanstalterna

11,1%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019

År

2021

Eleverna i åk 8–9

19,4%

Eleverna i åk 1–2 i gymnasiet

21,5%

Yrkesläroanstalterna

16,6%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021

År

2023

Eleverna i åk 8–9

21,4%

Eleverna i åk 1–2 i gymnasiet

21,1%

Yrkesläroanstalterna

18,0%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2023

Fråga 50

Måttlig eller svår ångest under de två senaste veckorna

Obs! Värde per landskap, om värde per kommun inte är tillgänglig.

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2017

Elever i åk 8 och 9, unga som upplever funktionsbegränsningar

34,6%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2017

Fråga 51

Utsatts för fysiskt våld av föräldrarna eller andra vårdande vuxen under året

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Eleverna i åk 4–5

12,5%

Eleverna i åk 8–9

11,8%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2017

År

2021

Eleverna i åk 4–5

15,1%

Eleverna i åk 8–9

12,5%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021

År

2023

Eleverna i åk 4–5

15,8%

Eleverna i åk 8–9

12,3%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2023

Fråga 52

Skador till följd av överdriven alkoholkonsumtion hos förälder

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Eleverna i åk 8–9

5,3%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019

År

2021

Eleverna i åk 8–9

5,3%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021

År

2023

Eleverna i åk 8–9

5,3%

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2023

Fråga 53

Brådskande placerade under året

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2018

0 - 17-åriga

0,4%

Källa: Sotkanet 2018, eller Barnsskyddsregistret, THL, Tietoikkuna

År

2019

0 - 17-åriga

0,4%

Källa: Sotkanet 2019, eller Barnsskyddsregistret, THL, Tietoikkuna

År

2020

0 - 17-åriga

0,4%

Källa: Sotkanet 2020, eller Barnsskyddsregistret, THL, Tietoikkuna

År

2021

0 - 17-åriga

0,4%

Tietolähde: Sotkanet 2021, eller Barnsskyddsregistret, THL, Tietoikkuna

År

2022

0 - 17-åriga

0,4%

Källa: Sotkanet 2022, eller Barnsskyddsregistret, THL, Tietoikkuna

Fråga 54

Barnet har använt lekplatser och idrottsanläggningar varje vecka

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2018

4-åriga barn

69,6%

Källa: Barns hälsa, välfärd och tjänster (LTH) – undersökning, grundresultat, 4-åriga barn. 2018. (Obs! Har fortsatt som Enkätundersökning FinBarn)

Fråga 55

Övervikt

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Åk 8–9 i grundl. utb.

16,9%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2019

Vuosi

2021

Åk 8–9 i grundl. utb.

18,0%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2021

Vuosi

2023

Åk 8–9 i grundl. utb.

17,4%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2023

Fråga 56

Upplever hälsotillståndet medelmåttigt eller dåligt

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Åk 8–9 i grundl. utb.

20,9%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2019

År

2021

Åk 8–9 i grundl. utb.

25,7%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2021

År

2023

Åk 8–9 i grundl. utb.

26,6%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2023

Fråga 57

Möjlighet att prata i skolan med en vuxen om sådant som tynger sinnet

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Åk 4–5 i grundl. utb.

51,5%

Åk 8–9 i grundl. utb.

43,0%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2019

År

2021

Åk 4–5 i grundl. utb.

56,1%

Åk 8–9 i grundl. utb.

44,4%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2021

År

2023

Åk 4–5 i grundl. utb.

59,2%

Åk 8–9 i grundl. utb

46,2%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2023

Fråga 58

En bra dialog med föräldrarna

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2019

Åk 4–5 i grundl. utb.

61,7%

Åk 8–9 i grundl. utb.

46,6%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2019

Vuosi

2021

Åk 4–5 i grundl. utb.

60,1%

Åk 8–9 i grundl. utb.

42,2%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2021

År

2023

Åk 4–5 i grundl. utb

59,5%

Åk 8–9 i grundl. utb.

42,8%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2023

Fråga 59

Upplevt positiv mental hälsa under de senaste två veckorna

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2017

Åk 8–9 i grundl. utb.

26,9%

Gymnasiet

30,6%

Yrkesläroanstalterna

28,3%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2017

År

2021

Åk 8–9 i grundl. utb.

25,5%

Gymnasiet

26,0%

Yrkesläroanstalterna

26,3%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2021

År

2023

Åk 8–9 i grundl. utb.

22,5%

Gymnasiet

25,3%

Yrkesläroanstalterna

25,0%

Källa: Enkäten hälsa i skolan 2023

Fråga 60

Barnet har enligt en förälder fått råd av barnrådgivningsbyrån i tillräcklig utsträckning

Denna indikator är kartläggande och ligger på välfärdsområdets ansvar.

Värde per kommun Nationellt medeltal

År

2018

4-åriga barn

1,9%

Källa: Undersökningen Lasten terveys, hyvinvointi ja palvelut (LTH), grundläggande resultat, 4-åriga, 2018 (obs. fortsatt som undersökning FinBarn).