Indikatorer

Delaktigheten främjas bara vad gäller begränsade, representativa grupper eller även i övrigt aktiva barn och unga, Delaktighet i barnens vardagsmiljöer ägnas ingen särskild uppmärksamhet.

Främjande av delaktighet beskrivs i de kommunala eller skolspecifika läroplanerna samt i planerna för småbarnspedagogik. Delaktighet har beskrivits som en möjlighet för alla barn och unga i de kommunala och enhetsspecifika läroplanerna.

Främjande av delaktighet beskrivs i de kommunala eller skolspecifika läroplanerna samt i planerna för småbarnspedagogik. Dessutom granskas främjande av delaktighet på ett sektorsövergripande sätt, så att alla förvaltningar deltar i främjandet av delaktighet, även i frågor som rör enskilda barn.

Kommunen har ett tydligt ansvar för att främja delaktighet, och detta stöds i alla miljöer där barn och unga växer upp. Professionella personer får också utbildning i främjande av delaktighet. Främjande av delaktighet beskrivs i de kommunala eller skolspecifika läroplanerna samt i planerna för småbarnspedagogik. I dessa planer beaktas främjande av delaktighet i olika åldrar och utvecklingsskeden.

Plattformar och kanaler för deltagande kartläggs inte och relaterade aktiviteter planeras inte på ett samlat sätt. Dessa aktiviteter är slumpmässiga.

Kommunen gör en uppskattning av vilka barn och grupper av barn som inte kommer att kunna delta.

I kommunen identifieras barn som är i sårbar ställning, t.ex. barn som riskerar att diskrimineras, som lever i fattigdom eller i familjer med ackumulerade svårigheter. Arbetet för att undanröja hinder för deras deltagande och främja deras delaktighet samordnas.

Arbetet med att undanröja hinder för utsatta barns och barngruppers deltagande och främja deras delaktighet genomförs och utvärderas på ett samordnat sätt tillsammans med de kommunala förvaltningarna och medborgarsamhället. Personalens kompetens utvecklas systematiskt på detta område. Barn och ungdomar kan ge feedback om sitt deltagande, och detta uppmuntras aktivt i olika sammanhang.

I kommunen har skapats de representativa organ som förutsätts i lag. De elev- och studerandekårer som beskrivits i utbildningslagstiftningen existerar. Utöver sammanträdena finns det knappast alls någon annan verksamhet.

Det fungerar representativa organ och det har reserverats resurser för deras verksamhet. Verksamheten har ännu inte hittat en effektiv form. Strukturerna stöder inte organens kontinuitet och utveckling.

Ungdomsfullmäktige, elevkårerna och barnparlamentet har reella möjligheter att påverka kommunens verksamhet, men har inte till sitt förfogande (åtminstone ansenliga) resurser eller makt att besluta exempelvis om ungdomstjänsternas resurser. Företrädare för ungdomsfullmäktige har rätt att närvara åtminstone vid kommunfullmäktiges sammanträden. De ungas delaktighet som står utanför grupperna har inte dryftats speciellt.

Ungdomsfullmäktige, elevkårerna och barnparlamentet har reella påverkningsmöjligheter i kommunen. Kommunen anvisar de erforderliga resurserna för verksamheten. Företrädare för ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt vid kommunfullmäktiges och nämndernas sammanträden, och de får för detta det stöd de behöver. Kommunen gör det möjligt för ungdomsfullmäktige att allokera resurser till de ändamål det önskar. Kommunen uppmärksammar att barn och ungdomar med olika bakgrund kommer med i dessa representativa strukturer. Elevkårerna, ungdomsfullmäktige m.fl. får sin röst hörd i de kommunala / lokala beslutsfattande organen.

Hörandet är slumpmässigt. Kommunen har endast delaktighetsaktiviteter som genomförs av enskilda tjänsteinnehavare. Det kan i kommunen finnas sätt att tänka eller agera som hindrar barn och unga i olika åldrar från att uttrycka sina åsikter eller delta i aktiviteter för barn och unga på eget initiativ.

Det finns vissa strukturer för delaktighet i kommunen, men deras praktiska betydelse beror på sektorn eller enheten. Kommunen har identifierat behovet av att skapa system för hörande av barn under skolåldern. Delaktighetsarbetet styrs ännu inte på kommunal nivå.

Vissa strukturer för delaktighet är systematiskt i bruk i kommunen. I kommunen har man uppmärksammat mångfalden av strukturer för delaktighet, hörandet av barn under skolåldern och hörandet av enskilda barn i praxis för hörande. Delaktighetsarbetet har granskats på hela kommunens nivå och vissa resurser (tid, budget, arbetskraft) har anvisats för det. Genomförandet och effektiviteten av delaktigheten utvärderas.

Ett stort antal strukturer för delaktighet är systematiskt i bruk i kommunen, vilket gör det möjligt att föra en aktiv dialog med barn och ungdomar i olika åldrar, snarare än ett enstaka hörande. Förutom representativa strukturer har kommunen också en rad olika strukturer för delaktighet (utfrågningar, digitala plattformar, återkopplingssystem osv.) för praxis för hörande även när det gäller enskilda barn. Särskilda strukturer har skapats för delaktighet för barn under skolåldern. Kommunen ser till att tillräckliga resurser (tid, budget, personal) finns tillgängliga för barns deltagande och hörande och att de representativa strukturerna omfattar ett brett spektrum av barn och ungdomar med olika bakgrund.

Det samlas knappt alls in feedback på kommunens tjänster av barn. Ingen särskild uppmärksamhet ägnas åt att insamlingen av feedback ska vara barnvänlig.

Feedback på kommunens tjänster insamlas sporadiskt av barn, och kommunen har ett fåtal barnvänliga metoder med vilka det samlas in feedback.

Det finns flera barnvänliga sätt att samla in feedback i kommunala tjänster. Man har uppmärksammat vikten av flera kanaler, tillgänglighet och dialog vid insamling av feedback.

Kommunen har strukturer och förfaranden för att säkerställa systematisk, åldersanpassad och barnvänlig insamling av feedback på sina tjänster. Effektiviteten av feedbackmekanismerna undersöks. Barn som ger feedback informeras om effekterna av deras feedback. Kommunen uppmärksammar särskilt att insamlingen av feedback sker via flera kanaler och är tillgänglig samt vikten av dialog. Det är också möjligt att ge anonym feedback. Mekanismer för feedback utvecklas gemensamt av de olika sektorerna.

Barnen ses som föremål för verksamheten. Inom den tekniska sektorn hörs barn i enlighet med de rättsliga förpliktelserna, men ingen uppmärksamhet ägnas åt metoderna för hörandet eller åt att processen ska vara barnvänlig.

Kommunen har genomfört hörande om offentliga platser som är viktiga för barn och unga, t.ex. lekplatser, (när-)idrottsanläggningar, skolbyggnader eller skog i närområden, och har beaktat att processen är barnvänlig.

Kommunen har strukturer för att höra barn och ungdomar inom den tekniska sektorn. Flera metoder har utvecklats för att göra detta. Man har genomfört hörande i fråga om planering, genomförande och utvärdering. Beaktandet av hörandet har dokumenterats.

Kommunen har en plan för hur man genomför hörande av barn inom den tekniska sektorn. Barn och unga beaktas som en särskild grupp när olika planer utarbetas. Detta återspeglas i planläggningsarbetet, t.ex. i förfarandena för deltagande och växelverkan. Hörande sker inte bara när det gäller miljöer för barn utan även när det gäller mer allmän stadsplanering. Höranden genomförs under planeringen, genomförandet och utvärderingen. Kommunen har en utvärdering, baserad på barnens egna erfarenheter, av om barnens åsikter har beaktats. Kvaliteten på hörandet av barn har dokumenterats i de beslut som gäller barn.

Barns agens i organisationer erkänns inte. Organisationernas verksamhet är vuxenstyrd.

Barnens deltagande stöds i kommunen och det beaktas i bidragen till organisationerna.

Hur barnens rätt till delaktighet förverkligas bedöms i organisationernas verksamhet. Detta beaktas i de kommunala bidragen till organisationerna och i tilldelningen av lokaler. Kommunen stöder barns verksamhet på eget initiativ.

Genomförandet av barnens rätt till deltagande utvärderas och detta beaktas i stödet till organisationerna. Kommunen uppmuntrar och stöder ungdomars verksamhet på eget initiativ genom att tillhandahålla lokaler och resurser. Aktiviteterna bör också vara gratis eller mycket förmånliga. Barn och unga informeras om möjligheterna till aktiviteter på de platser där de växer upp och i de tjänster som de använder.

Inom kommunen ägnas ingen särskild uppmärksamhet åt att stödja barnens kamratrelationer.

Betydelsen av barns kamratrelationer har erkänts i hela kommunen. Barnens kamratrelationer stöds i enskilda uppväxtmiljöer.

Det finns strukturer och riktlinjer för att säkerställa att inget barn lämnas ensamt. De skolspecifika resultaten från Enkäten hälsa i skolan om ensamhet bland barn analyseras och man tar itu med även ett litet antal ensamma barn. De som arbetar med barn och unga har tillräcklig förståelse och metodkunskap om barns och ungas kamratrelationer och främjande av dem samt om olika slags gruppfenomen. När det gäller kamratrelationer tar man hänsyn till online-miljöer.

Genom strukturer och praxis säkras att inte ett enda barn lämnas ensamt. De skolspecifika resultat som behandlar ensamhet hos barn i enkäten Hälsa i skolan analyseras och man tar itu med även ett litet antal ensamma barn. De som arbetar med barn och unga har tillräcklig förståelse och metodkunskap om barns och ungas kamratrelationer och främjande av dem samt om olika slags gruppfenomen. När det gäller kamratrelationer tar man hänsyn till online-miljöer.