Bild
”En barnvänlig kommun lät till en början enkelt: naturligtvis är vi barnvänliga, vad annat skulle vi kunna vara! Men när arbetet kom i gång, märkte vi att det faktiskt fanns ganska mycket konkret att göra”, berättar planerare Eija Ruohomäki. Hon har verkat som Uleåborgs stads Barnvänlig kommun-koordinator ända från början, dvs. sedan 2016.
I Uleåborg valde man som centralt mål för Barnvänlig kommun-arbetet att förankra barnkonsekvensanalysen i alla nödvändiga planer.
”Det var roligt att berätta om barnkonsekvensanalysen vid informationsmöten för stadens personal och beslutsfattare. Inte motsätter sig ju någon sådant att man hör barn, tar hänsyn till dem och funderar vad som är bäst för dem. Men snart ställdes man inför helt faktiska utmaningar: om vi verkligen vill vara barnvänliga, så hur syns det i den här eller den där saken?”
Barnkonsekvensanalysen är för många tjänsteinnehavare och kommunala beslutsfattare ett bekant begrepp, men dess noggrannare betydelse kan ännu vara oklar. Man tror att det som bedömning räcker med ett par rader text i föredragandens PM, eller att barnens egen åsikt är detsamma som slutresultatet av bedömningen. Någon gång förmodar man att det utesluter andra synvinklar när man lyfter fram barnens synvinkel eller att ett utlåtande av ungdomsfullmäktige tjänar samma syfte.
“Tack vare Barnvänlig kommun-modellen gör man nu i Uleåborg alltmer systematiskt barnkonsekvensanalyser som en del av beslutsberedningen exempelvis i samband med budgetprocessen. Tack vare analyser kommer barnets bästa klarare i dagen.”
I Uleåborg visade sig organiseringen av förvaltningen vara nyckeln till framgång. Barnvänlig kommun-styrgruppen är utsedd av stadsdirektören. Den består av direktörer, chefer och sakkunniga, och den har direkt kontakt till stadsstyrelsen. Styrgruppen ansvarar vid sidan av Barnvänlig kommun för stadens likabehandlings-, jämlikhets- och delaktighetsärenden. Under styrgruppens ledning utfördes det praktiska arbetet av en grupp som kallades UNICEF-arbetsgruppen.
”Det är styrgruppens förtjänst att arbetet faktiskt gick framåt i de relevanta förvaltningarna och i beslutsfattandet. Jag är nöjd med ledningens stöd. Det garanterade att arbetet lyckades.”
Målsättningen var att som redskap binda samman barnkonsekvensanalysen med kommunens tidigare utfästelser och dess centrala, redan existerande strukturer, såsom handlingsprogrammet för öppen förvaltning och budgetberedningen. Det lyckades. Uleåborgs stadsstyrelse godkände i mars 2019 en verksamhetsmodell, som ansluter barnkonsekvensanalysen till kommunens verksamhets- och budgetberedning.
”Barnkonsekvensanalyser görs nu systematiskt, och det är meningen att öka deras antal”, säger Eija Ruohomäki.
Uleåborg har varit med i Barnvänlig kommun-modellen sedan 2016 och har redan fått två Barnvänlig kommun-erkännanden. Utvecklingsarbetet i Uleåborg fortsätter alltjämt.
Text: Johanna Korhonen
Bild: © UNICEF/Maiju Pohjanheimo