Bild
Småbarnspedagogikplanerare Anette Lehtonen började som Nokia stads Barnvänlig kommun-koordinator 2018. ”Jag tog mig gärna an jobbet, eftersom jag kände igen att UNICEFs värdegrund svarar mot min egen”, säger Lehtonen.
Barnvänlig kommun-arbetet inleddes med att fråga av alla grundskolelever, vad de tyckte var bra i Nokia och var det fanns plats för förbättringar. Redan tidigare hade man frågat barnen och de unga vad de tycker att barnvänlighet innebär. Enligt barnen och de unga sammanhängde den åtminstone med trygghet, miljö, växelverkan och trafik. På denna grund kunde man redan fråga noggrannare. Man bad lärarna teckna upp också de mera tystlåtna barnens observationer, exempelvis erfarenheter av diskriminering.
”Vi har nu gjort ett bra förarbete, och man förstår i kommunen redan mycket om förverkligandet av barnets rättigheter.”
Man fick en stor mängd ståndpunkter och förslag av barnen och de unga. De förde fram att trots att det allmänt taget finns gott om fritidsmöjligheter i Nokia, så står det färre till buds för funktionshindrade. Barnen och de unga hade upptäckt rasism. De erbjöd sig också själva att hjälpa vid utredningen av olika slags mobbningssituationer.
"Barnen bad också att skräpkorgarna på badstränderna sommartid skulle tömmas oftare och att det skulle ordnas fler skräpkorgar, för barnen hade sett att vuxna hade lämnat sitt skräp bredvid en full skräpkorg. Likaså ville barnen att de vuxna skulle övervaka efterlevnaden av olika slags regler bättre, och önskade bättre belysning på cykelvägarna i vissa områden.”
Barnvänlighet i kommunens vägledande planer
Nokia åtog sig först att sätta sitt eget maskineri i skick. Barnvänlighet är en angelägenhet för hela kommunen. För det behövs förankring och information. Temana i Barnvänlig kommun-arbetet infördes genast i välfärdsplanen för barn och unga, men även andra viktiga handlingar och planer. De sammanhängde exempelvis med hållbar utveckling, näring och integrering.
”Vi har nu gjort ett bra förarbete, och man förstår i kommunen redan mycket om förverkligandet av barnets rättigheter. Vetskapen och förståelsen har ökat fint", säger Lehtonen.
”Härnäst ska vi fokusera på att utveckla barnkonsekvensanalys som ett redskap inom olika verksamhetsområden – vad den konkret betyder i synnerhet i de angelägenheter, där man inte har att skaffa med barn och unga direkt, utan arbetet påverkar dem indirekt” säger Anette Lehtonen.
Sådana områden är exempelvis förvaltning, stadsplanering, trafik- och miljösektorn.
Nokia har börjat i Barnvänlig kommun-modellen 2019. Utvecklingsarbetet i kommunen fortsätter.
Text: Johanna Korhonen
Bild: © UNICEF/Rami Marjamäki