”Vi visste inte vad vi gav oss in på”, drar sig Tammelas kommundirektör Kalle Larsson till minnes om kommunens första tider som genomförare av modellen Barnvänlig kommun för några år sedan.
Tammela hade ställt upp som strategisk målsättning att få erkännande som Barnvänlig kommun. ”I början föreställde jag mig att barnvänligheten är ett projekt för bildningsväsendet och småbarnspedagogiken och att den inte har något att skaffa med exempelvis förvaltningen eller tekniska väsendet. Jag hade totalt fel. Barnvänligheten hänger i kommunen samman med alldeles allt.”
”Det fina i modellen Barnvänlig kommun ligger i att den ändrar alla aktörers synvinkel konkret och oåterkalleligt. När man en gång har upptäckt barnen och de unga ordentligt, minns man dem i all planering och allt beslutsfattande. Ändringen i tänkesättet skakar om hela organisationen i grunden", säger Larsson.
Han berättar ett exempel från sitt eget ledningsarbete: ”I dag utarbetade vi utvecklingsdiskussioner i en förmansinfo. I dem får var och en tjänsteinnehavare och arbetstagare tillfälle att begrunda hur barnen och de unga beaktas i just hens arbete.”
Man får värdefull information av barnen och de unga
I Tammela vill man arbeta ur en praktisk synvinkel och undvika ”stora deklarationer och fina värdediskussioner”. Kommundirektör Larsson har tagit som vana att träffa kommunens alla åttondeklassister, fem klasser, varje år. Han har märkt att de unga är ansvarskännande och skarpa iakttagare av sin egen omgivning.
”Jag får massor av idéer och feedback av dem. De ser saker i sin egen omgivning. En brygga kan vara sönder eller en lampa slocknad på någon motionsstig. Bra att veta, så att man kan reparera. Några omöjliga saker önskar de inte.”
Barnen och de unga är också med i Tammelas storinvestering, planeringen av den nya enhetsskolan. ”Redan de riktigt små kan rita hurdan deras drömmars inlärningsmiljö är. Alla ritningar och övriga idéer sänds till arkitekterna, och de påverkar på riktigt planerna.”
Tammela har varit med i modellen Barnvänlig kommun alltsedan 2016 och redan fått två Barnvänlig kommun-erkännanden. Utvecklingsarbetet i kommunen fortsätter.
Text: Johanna Korhonen
Bild: © UNICEF/Sami Kilpiö