Ofta ställda frågor

1. Varför lyfts barnen fram som en särskild prioritering? 

Barndomen är en exceptionell och unik period i en människas liv. De tidiga åren är den grund på vilken framtiden för både individen och samhället som helhet byggs. Det är därför FN:s konvention om barnets rättigheter garanterar barn särskilda rättigheter som ingen annan grupp av människor har. Barn har en särställning som människor under utveckling, beroende av vuxna, sårbara och i behov av särskilt skydd och omvårdnad. 

Att vara barnvänlig innebär inte att man är likgiltig för andra grupper av människor. Det som är barnvänligt är ofta människovänligt i en vidare bemärkelse. Till exempel betjänar funktionella och säkra lättrafikleder alla kommuninvånare som rör sig och ger en renare miljö. Tydlig kommunikation i kommunen gagnar inte bara barn utan även många andra kommuninvånare. Dessutom är stöd till vuxna ofta samtidigt stöd till barn. Till exempel är stöd till ensamstående föräldrar avgörande för deras barns välbefinnande. Att se till att arbetsplatserna i kommunen är familjevänliga och att rasism utrotas inom kommunen är också ett sätt att trygga en bra barndom. 

2. Men i det långa loppet, vet inte en vuxen ändå bättre? Barnen kan ju trots allt inte bestämma allt. 

Barn har rätt att få sina åsikter hörda i enlighet med sin ålder och utveckling, vilket garanteras i FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen är i kraft i Finland på lagnivå. Det betyder inte att barn beslutar om allt, men att vuxna måste lyssna på barn och ta hänsyn till deras åsikter i frågor som rör dem. Barnen är de bästa experterna på sin egen vardag. 

3. Vad ska jag göra om jag inte har något att säga till barnen? 

De sätt på vilka barn hörs måste vara mångsidiga. Den bakgrundsinformation som ges till barn bör vara åldersanpassad och på ett enkelt språk - det lönar sig t.ex. inte att ge en elev på lågstadiet ett dokument på flera tiotals sidor som är avsett för vuxna att kommentera. Läs mer om hur man framgångsrikt kan höra barn. Även om barnets begäran ibland vore en maskin för att spinna socker är det värt att fundera på om det kan finnas ett verkligt behov bakom, till exempel något att göra på rasten. 

4. Varför ett särskilt program? 

Konventionen om barnets rättigheter är ett internationellt fördrag om mänskliga rättigheter. I Finland har den varit i kraft som lag sedan 1991. Konventionen förpliktar att respektera barnets rättigheter. Finsk lagstiftning måste följa de rättigheter som fastställts i konventionen. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar genomförandet av konventionen. Kommittén har rekommenderat att Finland utarbetar en övergripande policy och plan för ett effektivt genomförande av konventionen om barnets rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter har inte återspeglats tillräckligt i statens och kommunernas beslutsfattande och strategier. För att främja förverkligandet av barnets rättigheter i kommunerna började Finlands UNICEF genomföra UNICEFs modell Barnvänlig kommun i Finland 2013. 

5. Vad krävs det av en kommun när den ansöker om att få gå med i modellen Barnvänlig kommun? 

I åtagandet mellan kommunen och Finlands UNICEF har tagits upp information om en Barnvänlig kommun-koordinator och de resurser som ska avsättas för hens arbete. Barnvänlig kommun-koordinationsgruppens arbete är också viktigt. Koordinatorn och koordinationsgruppen ansvarar tillsammans för att implementera, följa upp och utvärdera modellen. Till ansökan ska bifogas kommunstyrelsens beslut om ansökan till modellen. 

6. När fattas beslut om vilka nya kommuner som väljs till modellen? 

Beslutet om vilka nya kommuner som väljs till modellen fattas i slutet av året och kommunerna meddelas om beslutet i januari. Mer uppgifter om ansökan till modellen. 

7. Hur får jag tillgång till Barnvänlig kommun-kommun-logotypen? 

När en kommun har godkänts enligt modellen, börjar den genomföra en kartläggning av nuläget. Utgående från kartläggningen utarbetar kommunen en verksamhetsplan för sitt Barnvänlig kommun-arbete. När kommunen har fått sin verksamhetsplan klar och Finlands UNICEF har godkänt den, får kommunen börja använda Barnvänlig kommun-kandidatlogotypen. När kommunen enligt Finlands UNICEFs bedömning har uppnått sina målsättningar enligt verksamhetsplanen och Finlands UNICEF beviljar kommunen Barnvänlig kommun-erkännande, får den använda Barnvänlig kommun-universallogotypen. Logotyperna är avgiftsfria för kommunen. 

1. Har ni någon riktlinje för arbetstiden för koordinatorn? Är den densamma oavsett kommunens storlek? 

UNICEF förutsätter inte att koordinatorn i de kommuner som är med i modellen har en 100 % arbetstid för koordineringsuppgifter. Detta är fallet i några av våra nuvarande samarbetskommuner och har varit en bra och fungerande lösning för dessa kommuner. I genomsnitt är koordinatorns arbetsinsats i kommunerna för närvarande cirka 30–60 %. Stora kommuner har flera koordinatorer. Som ett minimum bör en koordinator ha 30 % av sin arbetstid avsatt för arbetet med barnvänliga kommuner, eftersom främjandet av modellens arbetsskeden kräver aktivt arbete och stöder hela kommunen. Denna procentsats bestäms alltid av situationen i kommunen och beror på ett antal faktorer. Det är viktigt att de förutsättningar för koordinatorns verksamhet som definieras i åtagandet (PDF) mellan kommunen och Finlands UNICEF uppfylls. 

2. Spelar koordinatorns övriga arbete någon roll - finns det någon bra erfarenhet eller vägledning om vems arbetsuppgifter detta kombineras med? Finns det något "utbildningskrav"? 

I många kommuner har koordinatorns arbetsbeskrivning varit relaterad till barn och ungdomar, dvs. koordinatorn har arbetat som t.ex. utbildningschef, chef för småbarnspedagogik eller välfärdschef, men det finns också exempel där koordinatorn har varit välfärdskoordinator, integrationskoordinator eller till och med ungdomsarbetare. Modellen kräver att arbetet är långsiktigt och involverar hela kommunen, så koordinatorn behöver inte nödvändigtvis komma från barnsektorn, men måste ha entusiasm och förmåga att hantera den större bilden. 

3. Kan koordinatorns arbete delas upp? 

De flesta kommuner som är med i modellen Barnvänlig kommun har bara en koordinator, men man har också fått goda erfarenheter med en modell, där två eller flera personer verkar som koordinator. På så sätt blir en persons tid inte överbelastad och arbetet kan främjas, eventuellt i samarbete mellan två olika förvaltningar. I stora kommuner finns det vanligtvis flera än en koordinator.  

4. Kan koordinatorn vara en person på deltid som anställs enbart för det här uppdraget, eller kan man för uppdraget till och med ta en arbetstagare som en köpt tjänst? 

Koordinatorn måste ha goda färdigheter och nätverk inom kommunen för att aktivt kunna inspirera och engagera de kommunala aktörerna i arbetet med Barnvänlig kommun och samordna barnrättsarbetet i kommunen. Kommunerna själva är säkert de bästa experterna på att bedöma på vilket sätt det lönar sig att utföra koordinatorns arbete och om det kan organiseras som en köpt tjänst. 

5. Hur hänger barnvänlighet ihop med stadsutveckling? Vi har inga barnfrågor. 

Barn är kommunmedlemmar precis som vuxna. Beslut om stadsutveckling skapar barndomens landskap och livsmiljö för alla kommunens invånare. Planläggning och byggande påverkar barns livsmiljö och därmed också deras rätt till fritid, lek, natur och motion. Barn har rätt att bli hörda i frågor som rör deras eget liv. 

6. Ska man delta i alla utbildningar som ordnas av Finlands UNICEF? 

Utbildningarna stödjer kommunens resa mot ett fullständigt förverkligande av barnets rättigheter, men de är inte obligatoriska. Utbildningarna är ett viktigt stöd för koordinatorns och kommunens arbete, och vi uppmuntrar starkt till deltagande. Vi förväntar oss dock inte att koordinatorn och medlemmarna i koordinationsgruppen ska delta i alla utbildningar, men vi uppmuntrar dem att sprida information om utbildningar i kommunen och inom samarbets-välfärdsområdena till de anställda och/eller förtroendevalda som bäst stöds av den aktuella utbildningen. 

7. Vem kan delta i Barnvänlig kommun-utbildningarna? 

Finlands UNICEFs utbildningar i modellen Barnvänlig kommun är öppna för alla kommunanställda, förtroendevalda och andra aktörer, t.ex. organisationsaktörer som ingår i modellens koordinationsgrupp och representanter för välfärdsområden som är kopplade till Barnvänlig kommun-arbetet. Ni kan marknadsföra utbildningarna till de aktörer som ni tror skulle ha nytta av dem. Utbildningarna finns i avsnittet Utbildningskalender (För närvarande är webbsidan och utbildningarna endast på finska.) och i koordinatorernas Teams-grupp. Anmälan till utbildningarna ska göras via Lyyti. 

8. Finns det några riktlinjer eller god praxis för koordinationsgruppens sammansättning eller storlek? I vissa kommuner har detta arbete kombinerats med till exempel en arbetsgrupp för välfärd - och storleken varierar ganska mycket, från en "näve" på några få personer till en koordinationsarbetsgrupp på flera tiotals personer. 

Koordinationsgruppernas sammansättning har fastställts i åtagandet mellan kommunen och Finlands UNICEF: ”Kommunen säkerställer att kommunens alla sektorer och övriga viktiga aktörer, till exempel kommunens förtroendevalda, kommunens kommunikationsavdelning och tredje sektorn, har representation i koordinationsgruppen. Dessutom ska gruppen omfatta en eller flera representanter för barn och unga. När välfärdsområdena inleds ska kommunen även kalla till koordinationsgruppen erforderliga centrala kommunen utomstående aktörer, såsom en anställd och förtroendevald från välfärdsområdet. andra aktiva aktörer som främjar barns rättigheter i kommunen, såsom företrädare för den tredje och fjärde sektorn och/eller näringslivet, inbjuds också att delta.” 

Koordinationsgruppen kan integreras t.ex. i välfärdsgruppen eller ett annat organ i kommunen, och vi uppmuntrar till detta, så länge villkoren för koordinationsgruppens sammansättning uppfylls. 

9. Vad ska jag göra, om koordinatorn byts i kommunen? 

Meddela Finlands UNICEFs Barnvänlig kommun-team om bytet så snart som möjligt. Vi lägger till den nya koordinatorn i Teams-gruppen och kontaktuppgiftslistorna genast när vi blir informerade. Skapa om möjligt identifierare åt den nya koordinatorn i den digitala tjänsten. Du hittar noggrannare uppgifter om byte av koordinator i koordinatorns handbok.   

10. Hur loggar jag in på Finlands UNICEFs Teams? 

Vi lägger till alla koordinatorer i Teams-gruppen, när vi får information om koordinatorns kontaktuppgifter (t.ex. vid byte av koordinator eller när en ny kommun startar i modellen). Det kommer ett meddelande om tillägget i e-posten och en anslutningslänk. 

För att logga in på Finlands UNICEFs Teams, ska du ”byta sida”, om din egen organisation använder Teams och du har en Teams-applikation i bruk på din enhet. Du kan också logga in på Finlands UNICEFs Teams med webbläsare. 

11. Hur skapar jag identifierare till den digitala Barnvänlig kommun-tjänsten för medlemmarna i koordinationsgruppen? 

Se instruktionerna för den digitala Barnvänlig kommun-tjänsten på bruksanvisningsvideon (på finska) på Youtube. 

12. Hur och när kan jag ta kontakt med Finlands UNICEFs Barnvänlig kommun-team? 

Du kan när som helst kontakta teamet per telefon, e-post eller i Teams. Kontaktuppgifterna hittar nu via navigationsbalkens Kontakta oss-länk på webbplatsen lapsiystavallinenkunta.fi. 

13. Hur fungerar Barnvänlig kommun-koordinatorernas WhatsApp-grupp? 

Koordinatorernas WhatsApp-grupp skapades ursprungligen på önskemål av koordinatorerna som en mer informell kommunikationskanal. Vi använder den också för att påminna om kommande evenemang. För att lägga till dig i gruppen behöver vi ditt telefonnummer. När nya koordinatorer börjar frågar vi alltid om saken och lägger till dem i gruppen på begäran. 

14. Kan jag ta kontakt med de andra koordinatorerna? 

Visst kan du det! Vi uppmuntrar dig starkt att kontakta andra koordinatorer. Finlands UNICEF erbjuder en Teams-grupp, en WhatsApp-grupp, månatligt koordinatorskaffe och en årlig koordinatorträff som kanaler för att göra det. 

1. Hur ska vi genomföra en bra nulägeskartläggning? 

Bekanta dig med följande webbplatser: 

Instruktioner för att göra den första kartläggningen av nuläget eller en ny kartläggning 

Instruktioner för uppdatering av nulägeskartläggningen 

2. Hur ska vi på bästa sätt utföra hörandet av barn, som ingår i kartläggningen av nuläget? 

Uttömmande instruktioner och tips erbjuds i Anvisningar för att höra barn. 

3. Hur ska vi välja de riktiga målsättningarna i vår verksamhetsplan? 

Bekanta dig med dokumentet Instruktioner för att bygga upp verksamhetsplanen (PDF) 

Du hittar tips för att utarbeta verksamhetsplanen i det stöd för verksamhetsplanen-dokument, som återfinns i kanalen Hyvät käytännöt (God praxis) på koordinatorernas Teams. I mapparna hittar du material uppdelat enligt allmänna principer, teman och indikatorer.   

4. Hur ska jag boka tid för den första uppföljningsträffen och hur ska vi förbereda oss för den? 

Se anvisningar för den första uppföljningsträffen. 

5. Hur ska jag boka tid för den andra uppföljningsträffen och hur ska vi förbereda oss för den? 

Se anvisningar för den andra uppföljningsträffen. 

6. Hur ska jag boka tid för utvärderingsträffen och hur ska vi förbereda oss för den? 

Se anvisningar för utvärderingsträffen. 

7. Den godkända verksamhetsplanen följs i kommunen och uppdateras vid behov i enlighet med modellen. I vilket avseende kan modellen uppdateras om det visar sig att åtgärderna behöver ändras? 

Det lönar det sig alltid att kontakta Finlands UNICEFs Barnvänlig kommun-team om ni vill göra ändringar i verksamhetsplanen. Åtgärder kan läggas till om ni känner att de åtgärder som planerades från början inte är tillräckliga för att uppnå målsättningen, men ni får inte avlägsna åtgärder på egen hand. De årliga uppföljningsträffarna är det tillfälle då vi tillsammans med Finlands UNICEF och hela koordinationsgruppen kan se över åtgärderna på nytt, men vi uppmuntrar er att kontakta oss med en låg tröskel om ni har något att fråga om vad som helst. Vi svarar gärna och letar gemensamma lösningar.