Frågor och svar om verksamhetsplanen

Förutom UNICEFs målsättningsinstruktioner är det skäl att hålla i minnet att en korrekt målsättning eller åtgärd siktar på en strukturell och långsiktig ändring för att barnets rättigheter ska förverkligas. Sådana målsättningar är alla de som ni plockar direkt från processindikatorerna.

När ni utöver dessa fastställer andra målsättningar, kom ihåg att man även ska kunna följa med hur målsättningarna förverkligas.

Åtgärderna ska vara kontinuerliga eller återkommande till sin karaktär. Exempelvis sådan likabehandlingsutbildning, som man har för avsikt att ordna bara en gång, ska inte skrivas in i denna verksamhetsplan. Däremot är sådan likabehandlingsutbildning som upprepas regelbundet, har en bred målgrupp och inbegrips i skolornas årsplaner en utomordentlig åtgärd.

Målsättningarna engagerar hela kommunen i utvecklingsarbetet. Barnen och de unga deltar i planeringen, implementeringen och uppföljningen av målsättningarna och åtgärderna. I målsättningarna beaktar man i synnerhet de barn och unga som är i den mest utsatta och svagaste ställningen.

Detta är något som kommunen kan välja fritt. Om en åtgärd är omfattande och ansenligt främjar förverkligandet av målsättningen, kan till och med en åtgärd per målsättning räcka till. Då är minimiantalet fem åtgärder. Ett vanligt antal åtgärder per var och en målsättning är från tre till sex, för att man ska få hela kommunen engagerad.

I koordinationsgruppen borde det finnas så omfattande representation från kommunen att verksamhetsplanen får stor spridning via gruppen. Såväl den interna som externa kommunikationen spelar en central roll vad gäller engagemanget.

När välfärdsområdet börjar ska kommunen till koordinationsgruppen även bjuda in erforderliga centrala, kommunen utomstående aktörer såsom en arbetstagare och en förtroendevald från välfärdsområdet. Man bjuder också in andra aktiva aktörer som främjar barnets rättigheter i kommunen, såsom företrädare för den tredje och fjärde sektorn och/eller företrädare för näringslivet. Dessa samarbetsparter har angetts i åtagandet mellan kommunen och UNICEF.

Det främjar hela kommunens engagemang att åtgärderna är mångsidiga och ansluter sig till kommunens:

• beslutsfattande
• fysiska miljö och fritid
• tillväxt och inlärning
• stöd för tillväxten
• kommunikation

UNICEF har utarbetat de här detaljerade instruktionerna för att stödja verksamhetsplaneringen. Man kan alltid vara i kontakt med Barnvänlig kommun-teamet, om planen bekymrar. När verksamhetsplanen godkänns går man ännu vid en gemensam uppföljningsträff igenom eventuella utvecklings- eller problempunkter. Kommunen är i princip själv ansvarig för sammanställningen, finansieringen och genomförandet av verksamhetsplanen.

UNICEF kontrollerar att de ovan beskrivna instruktionerna uppfylls: målsättningarna och åtgärderna är på rätt nivå, mätbara, tidsbundna och uppnåbara. UNICEF kontrollerar att varje målsättning har en utgångsnivå (1-3 eller fri beskrivning), som hjälper att följa med hur målsättningen går framåt. Åtgärderna ska ha mätare.

Det är viktigt att verksamhetsplanen bygger på resultaten av kartläggningen av nuläget och att målsättningarna är i samma form som den processindikator som valts. Aktörerna i verksamhetsplanen bör vara såväl barnen och de unga som hela kommunorganisationen ävensom kommunens övriga intressenter.

Beskriv fritt hur barnen och/eller de unga har varit med om att planera och senare genomföra och utvärdera åtgärden. Hur har barnens åsikter styrt valet av åtgärd? I vissa fall är det möjligt att konstatera att det inte har varit nödvändigt att höra barnens åsikter, eftersom det är frågan om en rent administrativ åtgärd (såsom att främja barnbudgetering).

De uppväxtmiljöer som nämns i indikatorerna avser barnens och de ungas dagliga miljöer såsom småbarnspedagogik, skola och läroanstalter, men även exempelvis lekparker, lokaliteter för ungdomen och hem.